The stars in the sky

1⃣3⃣

OSCAR

Hur kan han veta?

Vi har känt varandra, i vadå?

Två dagar.

Hur vet han?

Morgon.

Solen lyser i mina ögon.

En arm ligger över min midja.

Jag vänder mig om.

Ler.

Felix.

Underbara Felix.

Jag blåser han försiktigt i ansiktet.

Ögonen knips ihop innan han öppnar dom.

"Hej"

"Hej"

Jag borde fråga.

Jag måste fråga.

"Hur visste du?"

"Oscar.. Jag vet inte hur du kommer reagera, men.."

"Men vadå?"

"Jag borde bara berätta"

"Ja."

"Okej.. Ehm, det började väl för ett halvårsen kanske. Så.. jag var ute och gick en runda, kanske en vecka efter jag, eehm, blev utkastad från skolan. Samma skola som du går på."

"Vänta vänta, blev du utkastad från min skola?!"

"Ja Oscar, men det är en annan historia.. Så jag var iallafall ute och gick, klockan var runt tre. Jag gick i skogen bredvid trottoaren duvet?"

"Mm"

"Och då såg jag dig.. på trottoaren genom skogen. Och jag liksom.. jag hade inget att göra så jag följde efter dig ett tag, innan du svängde in på vägen till din gata.
Sen så liksom.. asså jag tyckte väl att du såg.. typ bra ut och så, ehh så jag gick dit dagen efter också. För att få se dig igen."

Okej, detta känns både lite creepy men ändå underbart gulligt.

"Och sen så gick väl dagarna, och jag kom dit varje dag för att se dig. Och sen en dag så var jag närmre skolan, så att man kan se ingången. Och ja.. jag såg hur dom ropade efter dig.. asså hemska saker. Och sen.. sen..."

En tår rullar nu ner för hans kind.

Vad är det som händer?

"Felix?"

"Sen.. sen... OSCAR JAG SÅG HUR DOM FUCKING MISSHANDLADE DIG!! Och.. och jag gjorde ingenting."

Fler tårar rinner nu från gans kinder.

"Felix, det är okej, ta det lugnt."

"OSCAR DET ÄR FAN INTE OKEJ. JAG GJORDE INTE ETT SKIT FÖR ATT FÅ DOM ATT SLUTA!! JAG BARA SATT OCH SÅG PÅ!! VAFAN TÄNKTE JAG MED??!!"

Nu skriker han och gråter samtidigt.

Det är hemskt att se honom såhär.

"Snälla Felix... Det är okej. Jag är ändå van.."

"Och det ska du fan inte vara Oscar. Detta är så sjukt, jag fattar inte varför jag aldrig gjort något. Jag är helt patetisk."

"Felix sluta.. Snälla du är en underbar person. Snälla sluta.."

Nu viskar jag, och känner hur en sakta tår rullar ner för min kind.

En stunds tystnad lägger sig över oss innan Felix yttrar sig.

"Oscar?"

"Mm"

"Du.. jag vet att vi bara känt varandra i två dagar. Men.."

"Men..?"

"Men.. det känns.. det känns som om jag känt dig hela tiden när jag sett dig. Och.. och varje gång jag sett dig har det liksom.. typ pirrat till i min mage.. och... och. ASSÅ OSCAR JAG ÄR FAN KÄR I DIG!!"

Och med det sagt trycker han sina läppar mot mina.

Här sitter vi.

På ett hus tak.

Två killar som sitter på ett hustak och kysser varandra.

Och vet ni vad?

Jag älskar det.

Så jävla mycket.

<<<<<<<<<<<<<<<<<<

Hej!

I detta kapitlet ville jag typ förmedla lite av hur hemskt mobbning & misshandling är.

Jag är emot det så mycket det går och tycker verkligen att det är hemskt!

Hoppas att ni blir nöjda med det 2:a kapitlet för idag sockertoppar💗

Pusssss😘