The stars in the sky

1⃣4⃣

OSCAR

En vecka.

Det har gått en vecka.

En vecka sedan jag träffade Felix första gången.

En vecka sedan han kom hem till mig.

En vecka sedan jag kom hem till honom.

En vecka sedan vi gjorde det med stort D.

En vecka sedan han sa att han var kär i mig.

Att Felix är kär i mig.

Oscar.

Mobbade misslyckade fula Oscar.

Och underbara vackra snälla Felix är kär i mig.

Och jag är kär i Felix.

När hans läppar första gången träffade mina.

Det var som om jag fått en elektrisk stöt.

Men ingen obehaglig stöt.

Det var som om hela kroppen skulle explodera av känslor.

Jag ville ställa mig upp.

Hoppa.

Skrika över hela världen.

Skrika att jag är kär i Felix.

Felix Sandman.

Idag är det skola igen.

Helvete.

Men jag kommer klara det.

Det vet jag.

För Felix sa det.

Och jag litar på honom.

Han lovade att vänta i skogen vid trottoaren.

Där han så många gånger gömt sig för att se mig.

Och jag har varit helt omedveten.

I ett halvt år.

Första lektionen är engelska.

Ett av det fåtal ämnen jag faktiskt är bra i.

Jag gillar engelska.

Jag brukar skriva låtar ibland.

Och dom är på engelska.

Är jag klar med en låt brukar jag sedan hitta på en dans-koreografi till den.

Det är det bästa som finns.

Dansa och sjunga.

Lektionen går ändå långsamt.

Jag sitter själv.

Längst bak.

Som vanligt.

Men jag kan inte koncentrera mig.

Mina tankar drar in mig i nya världar.

Bortom allt.

Bortom klassrummet.

Bortom alla onda kommentarer jag får.

Bortom läraren som babblar om något på engelska.

Bortom skolan.

Bortom landet.

Och bortom världen.

I mina tankar finns bara en person.

Felix.

Världens bästa Felix.

Världens bästa människa.

_>>_>_>>_>_>>_>_>>_>_

Oscar är ju för söt.

Vill förresten tacka för snart 1,5k reads, och alla underbara kommentarer jag får.

Sjukt vad gulliga ni är mina sockertoppar💗

Tack!❤️

Pusssss😘