Sanning (hov1)

ett

En snabb runda i City sen drar jag hem så med Veronica, mammas favorit, pumpandes i öronen styr jag mina steg över Sergels Torgs svart-vita gatstenar påväg mot Gallerian.
Simone som lyckats bli sjuk har ett paket som behöver hämtas ut från Victoria's Secret senast idag så som sen fantastiska bästa kompisen jag är så fixar jag det såklart.

Jag skyndar på stegen när duggregnet börjar droppa och skyndar förbi butiker som Brandy Melville som jag annars hade tagit en kik i. Där hittar man ju alltid något helt okej och överprisat linne att slösa pengarna på.

Inne i gallerian kan jag återigen gå i normal fart och sick-sacka mig mellan personerna som går emot strömmen av folk här inne. Det är varmare och jag börjar knäppa upp knapparna till min jeansjacka medan jag sträcker lite på mig för att kunna se över alla andra vart jag ska.

När jag börjar närma mig underklädesbutiken drar jag händerna genom mitt smått fuktiga hår för att få bort det som klistrat sig i ansiktet men väl framme kan jag läsa 'stängt pga vattenskada'. Fitta. Det känns nästan som att A4-arket papper med texten skrattar åt mig.

Nu kan jag välja mellan att göra två saker.
Antingen så lägger jag mig ner och skriker för att jag gick hemifrån och åkte ända vägen hit för ingenting eller så skakar jag av mig det och beger mig hemåt.

"Flike?" Han ler stort med vattnet droppandes från håret ner på hans t-tröja. Den är helt prickig från vattnet och texten som sitter tryckt på det mörkblåa tyget har börjat flagna lite. Why be unfaithful to her if she's always true to you? lyder texten som löper smått över hans bröstkorg. "Man måste ju säga tack för senast."

"Nej de måste man verkligen inte Lucas." Han öppnar famnen och jag kramar om honom tillbaka. En aning motvilligt, kan vi säga iallafall.
Han bär en annan colonge än under festen.

"Gentlemannakod vettu." Jag himlar svagt med ögonen.

"Okej, tack detsamma." Han nickar nöjt och ler lika stort som alltid för att sen börja flina när han ser upp mot skylten som berättar vilken butik som brukar ligga här.

"Du skulle egentligen in och köpa sexiga underkläder alltså?" Jag börjar gå iväg vilket snabbt får honom på andra tankar. "Förlåt, none of my business. Vart ska du?"

På min telefons display syns ett nytt meddelande från mamma. 'Är du söt och köper solkräm spf 30 medan du är ute?❤️' Klart jag är.

"Nu så ska jag till apoteket." Han nickar och följer efter mina kvicka steg liknande en hundvalp. Vi har inte pratat på riktigt på säkert tio år och nu är det andra gången inom loppet av en vecka. Det är klart att vi snabbt utbytt artighetsfraser både i klassrummet och under de middagarna våra föräldrar trilskas med att ha nästan varje vecka men i takt med att vi blev äldre följde vi mer och mer sällan med, än mindre samtalade.

Han kollar sig runt och går kanske ett halvt steg bakom mig när han följer min väg mot apoteket. Håret är fortfarande lika blött men tröjan har börjat torka av köpcentrets värme.
En tunn kedja i silver med ett litet hängsmycke vilar kring hans hals och rör sig lite fram och tillbaka för varje steg han tar.

"Du stirrar på mig." Hans röst är lugn och hintar till att han finner det hela ganska komiskt.

"De gör jag inte alls." Förneka så länge du kan. Hans typiska flin kommer och han sträcker lite på sig så hans tröja lägger sig bättre över hans bröstkorg.

"De gör du visst. Men det är okej, tjejer gör det hela tiden." Jag himlar med ögonen trots att han driver och skrattar sen.

"Killar också?"

"Såklart, varför skulle de inte stirra? Tänkte mer för att du ska veta att du har konkurrens från andra kvinnor som är nästan lika vackra som du." Flörtar han med mig nu? Oavsett om han gör det eller inte så ignorerar jag det och svänger in på apoteket och styr stegen över stengolvet mot hyllan där Niveas solkräm står i rader.

"Konkurrens?" frågar jag oförstående. Han får gärna förklara vidare.

"Du kan låtsas att du inte älskade kyssen, jag vet sanningen." Han lägger ena armen över mina axlar och har fortfarande det konstanta flinet över läpparna.

"Lucas, Lucas, Lucas." suckar jag och skakar på huvudet på väg mot en av de två kassorna efter att ha tagit en flaska solkräm med solskyddsfaktor 30. "Det kan vara svårt att höra men alla vill inte ha dig." Den rödhåriga tjejen i våran ålder bakom kassan scannar min vara och jag drar mitt kort innan jag tar den blåa flaskan och börjar gå ut. Fortfarande med hans arm vilades över mina axlar.

"De vet jag också, tro det eller ej. Men Mira jag har en fråga till dig, min vackra vän." Först i rulltrappan ner mot tunnelbanan tar han bort sin arm.

"Vadå?" Jag förbereder mig på det värsta och blippar mitt sl-kort mot läsaren för att bli insläppt. Att Lucas springer in precis efter mig även om han troligtvis också har säsongskort låtsas jag inte om, trots att jag tar ett extra andetag när han tar ett löst tag kring mina axlar för att hinna igenom spärrarna och planka på mig.

"Får jag en avskedskyss denna gången också?" frågar han leendes och sätter sig ner vid träbänken på perrongen. Min tub kommer gnisslande och lufttrycket som bildas av farten blåser lätt i hans hår.

"Absolut inte." Han flinar och jag backar in i den blåa vagnen där jag sätter mig på ett av de lika blåa sätena vid fönstret.

Lucas sitter kvar några sekunder innan han går till andra sidan av perrongen och jag förlorar honom i sikte. Om jag minns rätt bor han fortfarande också på röda linjen, bara åt andra hållet.

-

det här lät bra i mitt huvud
de lucas och mira för i helvete!

rösta så pussar jag er