Förlåt och tack för allt...

1 natt och en halv dag kvar

Jag har panik! Jag vet inte vad jag ska göra. Jag älskar han och vill bara komma här ifrån. Slippa allt skit runt mig. Alla rädslor inuti mig. Falska vänner. Pressen i skolan. Allt skit i livet. Tror inte jag kommer klara åren som tånoring och allt man måste gå igenom. Kan jag äns lite på mina känslor längre? Jag vill bort! Boet från denna jord av lidande, ondska, krossade drömmar, tårar. Men samtidigt hopp, mod, kärlek, styrka och drömmar. Ska jag stanna? Jag har äntligen börjat gilla att leva igen. Det mästa rullar på åt det bra hållet. Jag ska få en sommar häst, skolan är snart slut för denna terminen. Mina närmsta vänner finns kvar. Visst jag är singel, krossad, speciell, helt anordna, passar inte in i någon kategori, för många hemligheter och kaos som är inom mig. Men jag har mina vänner, min familj och naturen. Det kanske låter sjukt, men att vara själv långt in i skogen är det ända stället jag kan tänka på. Bara leve. Jag är fortfarande stark, och drömmarna börjar komma tillbaka. Så som hoppet. Jag vill vinna över rädslan och vinna tillbaka mitt liv från mörkret och rädslan.
Förlåt Snuffe, men jag kommer inte än. Jag ska leva. Så länge jag kan stå så ska jag leva. Så länge jag klarar av att le, så finns det något att leva för. För någon finns där för mig. Står jag ensam här så vet jag att du sänder mig styrka. En dag ska jag finna någon som kan älska mig fast min olikhet. Sen när jag har uppfyllt drömmarna, kraven, förväntningarna. Då ska jag vila. Då är det dags att komma till dig. För jag ska kämpa till mitt sista andetag. Fast det tar lång tid innan jag är hos dig, så vet jag att du väntar på mig, att jag inte glömmer dig. För du är hoppet som kom i sista stunden. Du är den som så många gånger räddat mig från döden. Du är hjälten i mitt liv. Och jag vet att du alltid finns med mig.
Jag vet att du aldrig kommer se detta. Men TACK för du finns här. Ger mig styrka och låter mig minas mina drömmar. För att du är vid min sida dag och natt!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Tack för alla som läst. Kommer nog bara ett kapitel till. Vill bara skriva att ni ska komma ihåg att leva, älska, drömma, fira och vara glad. Så länge ni kan le så kan ni leva. Och till låt er själva att le när ni är glada. För vad ni än gjort så finns det fler chanser. Ta dom och var glad över det lilla du har. Det är ALDRIG hopp löst!