Förlåt och tack för allt...

kvar i ensamhet

Ja jag stanna. Grattis till mig! Nej inte direkt ... Jag bröt löftet och glömde det igen. Ett år hade gått och alla förvänta sig att jag skulle gått vidare. Men jag kommer aldrig gå vidare. Ändå tvingas jag vara glad. Annars hör jag massa komentarer att du passar som att vara glad. Sluta gnälla. Skaffa dig ett liv. Le! Se inte ut som världen rasat. Men den har ju det. Världen med kärlek. Den har rasat. Jag kan inte ge kärlek längre. Inte på samma sätt. Inte så mycket som jag gav dig. Jag tillåter mig inte att älska någon så mycket som jag älska dig. Det är svårt att vara utan dig. Speciellt när skiten kommer tillbaka. När det kommer som du gjorde att jag klara av. När du rädda mitt liv. Jag rädda inte ditt och nu får jag stå här själv och ta emot det. Le. Låta läpparna le. Göra rösten glad. Skriva meddelande glatt. Men mitt hjärta kommer vara kallt. Å i mina ögon kan man se smärta. Min själ skriker på hjälp. Hjälpen som du gav mig. Men nu är jag utan den. Det finns ingen att klandra. Ingen jag lättar bördan till. Jag står här ensam. I mörkret. Men jag ler. Jag kan andas. Jag kan se klart. Jag kan se bortom.  Än finns det hopp. Jag måste leva. Leva ensam, men samtidigt med dig. För jag ska vinna. Se dom gå i bitar. Njuta. Jag ska flyga. Fly. Fight. Strong. Hope. Love. Brave. Allt ska jag ha. För jag ska vinna!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Sista kapitlet ute. Tack så hemskt mycket för alla som läst. ♡♡♡
Poängen med denna "boken" är att hur långt man än faller. Hur hårt du än krossas. Fast du står där änsam. Så ska du leva. Du ska vinna. Hur svårtdet än är! Dom som fått dig gråta är inte värda dina tårar. Fast du inte ser någon hos dig så är du aldrig ensam. Det finns alltid någon där för dig. Du måste bara ut ur mörkret. Kanske får du hjälp ut. Kanske får du klarar dig själv. Men det finns någon där som väntar på dig. Så ge inte upp. Ni är alla guld värda!! ❤❤❤