Summer love - f.s

11 - S Eriksson

Felix POV:

Jag tar det sista steget innan jag är uppe för muren. Nedanför muren på andra sidan ser jag Tess stå och le brett.

"Nu är det bara att hoppa" säger hon och sätter armarna i kors. Jag tar ett djupt andetag innan jag hoppar ner på marken.

"Sådär, lätt som en plätt" säger Tess när jag kommit ner. Vi kollar oss runt för att se vart vi hamnat.

"Okej, där borta är det något som ser jävligt mycket ut som en dörr" säger Tess och pekar till vänster. Jag tittar dit och ser dörren jag med.
"Kom då så får vi väll ta reda på om det är en dörr eller inte"

Jag drar i handtaget och dörren öppnas med ett litet klick. Jag vänder mig mot Tess och ler innan vi går in.
"Har du någon aning om vad dom heter i efternamn?" Frågar jag när vi stannat framför en namnlistan där det står alla efternamn och våningsnummer.

"Eriksson tror jag" svarar Tess och söker med blicken på listan. "Ja, det finns faktiskt en som heter det så varför inte testa?"
S Eriksson, 4 trappor' står det.

-------------------

Tess POV:

"Plan fyra" låter det i hissen och dörrarna öppnas så att vi kan gå ut. På den första dörrens brevinkast till höger står det S Eriksson. Jag vänder mig mot Felix som nickar innan jag pressar in dörrklockan. Det hinner inte ens gå en minut förrän dörren smälls upp och vi möts av en kille som ser ut att vara i våran ålder.
"Vad kan jag hjälpa er med?" Frågar han förvirrat.
"Eh jo det är en ganska lång historia, får vi komma in?" frågar jag osäkert och ler prövande. Killen tittar först på mig sen på Felix och sen på mig igen.

"Okej...." Säger han och kollar ogillande på oss. Vi kliver in i den stora lägenheten.

"Wow här var det inte litet, bor du här själv eller vad?" Frågar Felix på skämt när vi märker att det är helt tyst här inne. Killen ger han en sur blick.

"Nej, men resten av min familj är bortresta i några dagar" svarar han drygt. Jag och Felix utbyter blickar som betyder vad-fan-har-vi-gjort-honom. Okej, visst vi är främlingar som klampar in i hans hus. Men ingen har tvingat honom att släppa in oss.

"Så tänker ni berätta den där långa historien?" Undrar killen otåligt när vi satt oss vid köksbordet.

"Jo, vi hade planerat i typ en dag att vi skulle åka till Göteborg. Och då höll vi på att missa tåget och då glömde vi att köpa biljetter. Sen så kom såklart kontrollanten och han var fett sur så han kastade av oss här i Skövde. Och nästa tåg till Göteborg går imorrn och vi båda gillar att sova på natten. Helst föredrar vi allt annat än en park" förklarar Felix. Jag skrattar till åt det sista han sa. Vilket killen verkligen inte gjorde. Vafan, har han ingen humor eller?

"Okej så ni vill alltså sova här?"

Både jag och Felix nickar glatt. "Precis"

"Varför skulle jag låta er sova här?" Frågar killen irriterat. Jag tittar på Felix och sen på killen igen.

"För att han är hyfsat snäll" säger jag och slänger en blick åt Felix. "Och jag är jävligt bra på att steka pannkakor till frukost". Felix börjar asgarva då. Antagligen för att den senaste gången jag gjorde pannkakor tillsammans med honom blev de helt brända och gick inte att äta.