~3 år senare~
Jag hörde sirener komma mot inhägnaden jag var i. -Fort göm dig!väste han,jag åkte fast för snatteri och ska söka igenom hela huset! För att jag inte skulle smita så drämde han en glasflaska i mitt huvud så glas och blod flög överallt. Jag svimmade såklart.
~vad som händer under tiden hon har svimmat~
Hela min familj var där på ovanvåningen för att min morbror var polis och de ville inte förlora honom också. Mannen som hade kidnappat mig gick nervöst runt på övervåningen och svettades. De sökte igenom huset till de skulle till rummet jag låg i.
-Eh gå inte in där!utbrast han men då hade de redan stigit in. -Renesmee!!!utbrast alla och sprang fram till mig.
~Där ute~
Jag slog upp ögonen och såg på människorna som hade böjt sig över mig. -Vad gör ni här jag trodde inte att han hade kidnappat er?sa jag sömndrucket. -Du är räddad gumman,sa Esme och log. Jag började helt plötsligt gråta. -Jag missade hela min utbildning,snyftade jag och alla kramade om mig.-Ingen fara,sa Rosalie.-Jag trodde att ni aldrig skulle komma för på radion sa ju polisen att de hade slutat leta,snyftade jag.
-Kom vi går hem nu,mumlade mamma och det gjorde vi.
