Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
När han talade om att stå till hennes tjänst, även om hon inte gifte sig med honom. När han jämförde henne med en gudinna. Naomi ville veta, och för det var hon lika orolig som otålig att se Michael Langdon-Addams igen. dricker hennes te, (Y/N) var tvungen att erkänna att det var väldigt trevligt att bli bortskämd av en så stilig ung man, som sa till henne mjuka ord som ingen före honom. Det var väldigt smickrande och, berusad av denna okända glädje, ville hon veta om han menade allvar när han sa att det var en ära att höra hans namn på hennes tunga. När han sa att han skulle döda dem som skulle göra narr av henne. Upprymd bestämde hon sig för att prata med honom efter att han hade följt med henne hem. "Jag blir glad över att ha dig, men jag måste fråga." sa till henne att hon kunde komma med en mörk, konstig blick, som om han inte var riktigt glad över att hon skulle träffa hans familj. Kanske var han rädd för hennes reaktion, på grund av alla rykten, hörde hon. men hans ögon lyste upp när hon berättade för honom att hennes familj gillade läskiga saker för att speciellt Yoshi och Sakura och vad normala människor också kan kallas freaks. men han visste att hon inte var sådan, att hon inte skulle döma dem. Tja, det var sant, hon visste inte vad hon skulle tycka om att portalen hade öppnat av sig själv. Hon blev lite förvånad när hon såg butlern, men hon slappnade av när han log oskyldigt. Hon nästan skrek när en hand som hände Yoshis nya vän sprang mot henne för att försöka klättra på hennes axel. "Saken !" Michael morrade och tog hennes kappa. "Ingen beröring! Hon är min gäst, så presentera dig artigt." Resten av kvällen gjorde Michael allt för att hålla dem tillsammans, ju längre bort från sin familj, dansade bland gästerna eller stanna i ett hörn, trots hennes frågor och komplimanger om huset och människorna, för att visa honom att hon hade inga problem med dem. Det verkade inte övertyga pojken, som grymtade varje gång, innan han frågade om hon ville ha en drink eller om hon var kall, och blev för några ögonblick den omtänksamma gentleman hon älskade så mycket. han lämnade Naomi ensam och lovade att han kom tillbaka snabbt och bad henne att inte röra sig och ignorera de andra. Varför ? Nåväl, det verkade självklart nu. Michael skämdes inte för sin familj, alla visste hur de var i alla fall så han kunde inte dölja det för henne. Nej, han skämdes för henne. Han ville inte att hans familj skulle träffa henne, inte tvärtom. Även om de var välkomnande och snälla så gillade de nog inte främlingar, de var misstänksamma på grund av allt de upplevt tidigare och de var tvungna att tycka att eftersom hon var för olik dem så kunde hon inte passa deras kära brorson. Naomi blev avbruten av Morticia och hennes dotter Wednesday, / Sakura Sumisu hennes storasyster som kom för att hålla henne sällskap efter att ha sett att Michael hade övergett henne. Även om de var välkomnande och snälla så gillade de nog inte främlingar, de var misstänksamma på grund av allt de upplevt tidigare och de var tvungna att tycka att eftersom hon var för olik dem så kunde hon inte passa deras kära brorson. Och kanske... Michael höll med. Kanske hade han upptäckt att han äntligen inte var kär, men alltför artig hade han inte vågat erkänna, fortsatte att vara charmig och bedårande, men bara vänlig. Därav frånvaron av kyssar. När hon började må dåligt och ville lämna, "Det är inte så vi behandlar en gäst, speciellt en underbar flickvän." sa Morticia och rynkade pannan. Och... vi är inte tillsammans, bara vänner." "Tja, vi är nära, vi kommer bra överens, men vi har aldrig..." Naomi: " Sakura det här är ditt " fel " om min familj bara slösar bort inte helt med på läskiga saker "?!" "Fan." sa onsdagen, hennes bleka ansikte förblev perfekt stoiskt. "Äh... nej... puss." farmor, som gick bakom henne, stannade plötsligt och frågade hur den här smarta och lovande pojken kunde vara så långsam. Deras chockade miner kanske hade lugnat (J/N), men Michael berättade förmodligen inte allt för sin familj, han ville förmodligen inte berätta att han inte var så intresserad, att han blev lurad. Hon visste hur mycket han inte tyckte om att vara fel. Hon Naomi bad om ursäkt, sa att hon hade lite huvudvärk, att gå ut på kyrkogården, där hon satte sig på en bänk för att ta ett djupt andetag och tittade på fullmånen. Ingen möjlighet att fly, hon var tvungen att prata med Michael , även om det förmodligen skulle förstöra allt. Det var så mycket lättare när han gjorde saker utan att hon behövde öppna munnen. Michael; "Du är här! Du kommer att bli kall, vänta Naomi?!" "Vi måste prata ?!" "Självklart, berätta för mig." Naomi; " "Jag förstod varför du inte ville att jag skulle komma ikväll." Hon Naomi började gråta. "Jag är "rädd för att börja dömd" för "börja kär" i en Addams varför "är du verkligen inblandad i mig?!" "Äh. Vad?" frågade han och Naomi grimaserade. "Du älskar mig inte, jag förstår. Du ville inte presentera mig för din familj, du är väldigt trevlig, extremt söt, men vi diskuterade inte vårt förhållande och du vill inte kyssa mig, så... " Hon sa.
