Hito och hime i Riverdale och / the Addams del1

Yoshi Sumisu / Sakura 4/4

Aldrig från Addams minne, Michael hade någonsin gråtit.  Varken vid hans föräldrars död, eller när han skadade sig, tvärtom beundrade blodet som rann från hans sår, eller när de andra eleverna inte ville prata med honom för att han var konstig, han ville inte prata med  dem i alla fall, inte ens när någon han tyckte lite om var ledsen.  Så det var en överraskning för alla att se hans ögon fyllda med tårar när han kom hem, väldigt sent, efter att ha tillbringat dagen med Naomi. Han slog igen dörren till sitt sovrum, vilket tydde på att han ville lämnas ifred, men Morticia ville göra  säker på att han inte hade några mörka tankar.  "Det var en annan pojke. De kom ut ur hennes hus tillsammans när jag kom och jag gömde mig för att titta på dem. Min älskling såg så glad ut, hon log mot honom, hon höll hans hand. Jag följde dem hela dagen, de gick till  restaurang, på bio, till parken, sen åkte de hem och istället för att önska henne en god natt som gentleman kom han in med henne! Han åt med hennes föräldrar! Jag är ganska säker på att han sov där."  "Mikey... jag är ledsen, jag förstår varför du vill döda dem."  "Dem? Jag kommer aldrig att skada (J/N) ! Hon är inte min, vi är inte ens trolovade, och även när hon kommer att vara min fru, min gudinna, kommer hon alltid att vara fri, hon kan göra vad hon vill  , Jag kommer inte att vara ett hinder för hennes lycka! Men han... Du skulle ha sett restaurangen han valde! Filmen han ville se! Och istället för att kyssa hennes hand genom att recitera dikter i parken, visade han henne fågeln  s! Han är en cad ! En tönt! En svart katt! Jag kommer inte att vara ledsen för att hon inte vill ha mig, men jag vägrar att ersättas av någon mindre bra, som inte behandlar henne ordentligt!" Kusin, Japan, Gay  .  En snabb beräkning gjorde det klart att han inte var ett hot och att han inte behövde dö, så Michael slarvade sitt svärd och mumlade ett "perfekt" innan han gick med henne in i huset, och glömde bort sin existens, eftersom det bara fanns två av  dem i världen nu.

"Min älskling, Naomi Sumisu, du kommer att vara perfekt, som alltid." "Om du gör för ont." sa han och tittade in i hennes ögon. "Berätta för mig." "Allt kommer att bli bra, jag litar på dig." "Det är jag som ska tacka dig, det var så vackert." "Min kära blivande man är en söt pratman." Naomi Sumisu skrattade, trots att hon visste att hennes älskade dåre menade allvar. De två oväntade 💗älskarna somnade i varandras armar och njöt av resten av helgen tills hennes föräldrar kom tillbaka, i hopp om att de inte skulle veta någonting. Familjen Addams visste redan att Michael hade agerat som Gomez den dagen han delade Morticias intimitet för första gången. Och när hon såg hennes ljusa leende och märken på sin dotters hals blev Naomis föräldrar inte heller lurade.

"Var är hon ?!"  skrek han och kastade en stol i den öppna spisen.  "Jag vill veta !"  Hans mormor försökte sitt bästa för att titta in i hennes kristallkula, men stressen och rädslan tillät henne inte att fokusera, medan Michaels galna ögon blixtrade mot henne.  Resten av familjen kurrade sig bakom soffan och försökte undkomma den unge mannens raseri.  och vargen Akela morrade och morrade åt honom.  "Det finns ingen tvekan om en förklaring, hon kommer att ringa dig tillbaka, var lugn Mikey."  Gomez försökte.  "Jag behöver bara vila, det är ingenting. Jag har allt jag behöver här." Hon visade honom bordet där det fanns ett glas vatten, ett paket chips och hennes telefon, som hade varit avstängd länge eftersom den hade  inget batteri kvar.  Medvetslös, galen, degenererad, de hade övergett henne, i detta tillstånd, medan hon behövde bli bortskämd, för att bli omhändertagen, hon kunde ha dött!  Michael brydde sig inte alls om att fånga sina mikrober och kysste hennes söta febriga ansikte innan han gick ut i köket för att laga en riktig måltid, varm, med te, vilket skulle göra henne gott.  "Jag ska döda dina föräldrar."  muttrade han och smekte hennes panna.