Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
Smekmånaden hade varit fantastisk, så fort de kom tillbaka hade de letat efter ett litet hus, ett kärleksbo där de kunde leva tyst, utan att vara för långt borta från sina familjer och universitetet. Familjen Addams hade erbjudit dem att bo hos dem, men Michael visste att Naomi Addams ville ha intimitet, så han var det första barnet som lämnade herrgården för att få självständighet, även om hans farbror och moster insisterade på att betala för allt. För honom spelade platsen där de bodde ingen roll, så länge de var tillsammans och hans fru var lycklig. Allt verkade perfekt, när de låg inlindade i sin säng, på väg att somna, när han kände hur hon rörde sig mot honom och höjde huvudet för att titta på honom. "Mår du bra, cara mia?" "Ja, jag tänkte bara. Kommer du ihåg vår bröllopsnatt?" "Jag minns varje ögonblick jag haft äran att tillbringa med dig sedan vi träffades, varför ?" "Kommer du ihåg... vad du gjorde mot mig? Jag menar, när du gick ner... på mig..." Åh ja, Michael kom ihåg det perfekt, varje detalj, varje lukt, de små ljud hon gjorde, hennes hand i håret, hennes darrande ben runt hans huvud, den mest gudomliga smak han Jag hade någonsin haft chansen att ha i hans gom, hans önskan att detta ögonblick aldrig tar slut, men den starka önskan att se sin gudinna njuta tack vare hans tunga. Naturligtvis sov Michael knappt, väntade på soluppgången för att tacka sin fru ordentligt, stack munnen mot hennes kärna som en desperat man, som hade turen att kunna omfamna världens ursprung. De reste sig då och gick snabbt till toaletten för att borsta tänderna och kyssas ordentligt, utan att smaken störde Naomi. Det störde inte Michael, absolut inte, men han ville inte att hans gudinna skulle göra sig arg medan hon kysste honom. Hennes nöje före hans, alltid. "Skulle det inte vara bra, jag menar, lite färger, för att barnet ska väcka?" frågade hon till Morticia. Morticia: "Inte alls, min kära, bebisar ser bara svart på vitt de första månaderna." Trots detta påtvingade Naomi fortfarande leksaker och föremål lite färgglada. Hon ville inte att hennes familj eller hennes mans familj skulle störa deras barns utbildning för mycket, det var deras barn, deras egen familj, även om det fanns tillfällen då hon ångrade att hon blev gravid, när hon tittade på sig själv i spegeln efter tre månader . Michael upptäcker henne så en natt, på väg att gråta, röra hennes bröst, mage och rumpa. "Jag ser dig. Min gudinna, vacker som alltid. Nej, det är fel, du har aldrig varit så vacker som i det här ögonblicket, bärande vårt barn. Det är det underbaraste i världen, en ovärderlig gåva som du gör till mig Och även om du inte var gravid, har du ingen anledning att skämmas eller känna dig obekväm, det är bara mer av dig att älska. Jag kommer alltid att älska dig. Men om det verkligen gör dig ledsen, kan jag förstöra den skalan och bryta alla speglar i huset, så att mina ögon skulle vara dina enda speglar tills du föder vårt barn. Åh, cara mia, om du bara kunde se dig själv som jag ser dig." Uppriktigheten i hennes mans ögon lugnade henne även om det fanns andra ögonblick av dramer och gråt på grund av hormonerna, som Michael lyckades lugna varje gång, med allt sitt tålamod och sin oändliga kärlek.
Ups! Gambar ini tidak mengikuti Pedoman Konten kami. Untuk melanjutkan publikasi, hapuslah gambar ini atau unggah gambar lain.
