Sjutton år, trettiotvå dagar och blind.

1.3

Wincent

Jag slår upp ögonen och undrar först var jag är någonstans. Sedan känner jag igen de mörkblå väggarna. Jag är hos Måns.

Vi rökte varsin joint igår. Eller tre var kanske? Jag minns inte exakt. Bryr mig inte heller. Bryr mig inte om att mitt huvud snurrar eller att jag ska till den där skolan och fixa till min kukfrånvaro. Fuck allt sånt. Inget sånt är betydelsefullt när det finns annat som lättar på smärtan. Åtminstone för en liten stund.

Jag sätter mig upp på den tunna madrassen jag ligger på och möts av Måns leende. Eller grimas. Han mår förmodligen ungefär lika surt som jag. Men allt det där är ändå värt ruset.

Jag sneglar på mobildisplayen. 07:06. Jag kommer i alla fall hinna i tid till skolan. Jippi.

Jag suckar. Min tröja sitter som klistrad mot ryggen av svett. Fräscht.

"Kan jag ta en snabb dusch eller?" frågar jag Måns och reser mig upp. Alldeles för fort. Jag vinglar till och ett stråk av smärta skär genom huvudet.

"Ja visst, självklart", mumlar han. Han har lagt sig tillrätta med huvudet på kudden igen. Egentligen skulle jag lätt kunna sova bort en dag. Att supa en kväll, ta ett rus nästa mitt i skolveckan är ju skitbra taktik.

<><><><><><><><>

Jag får syn på min spegelbild i ena garderobsdörren när jag kommer in i Måns rum igen. Jag drar handen genom mitt fuktiga, nyduschade hår och synar min bara överkropp. Jag stryker lite med fingrarna över tatueringen vid högra bröstet. Den är fan min bästa. Jag har en del på armarna också, men den på bröstet är absolut den snyggaste. Det är en mörkröd drake. Jag har alltid älskat drakar. När jag var yngre brukade jag berätta historier om dem för Bianca. Ibland hittar jag fortfarande på historier när jag ska sova. Tyst i huvudet. Det är det enda hälsosamma som faktiskt kan göra mig lugn.

Jag öppnar Måns garderob och drar en grå huvtröja över huvudet. När jag vänder mig om mot honom märker jag att han stirrar.

"Jag får låna en tröja?" skrattar jag och håller upp händerna framför mig. Måns rodnar, men nickar sedan. Varför rodnar han? Det är inte första gången jag lånar hans kläder. Eller står shirtless i hans rum. Som om det skulle störa honom?

Jag låser upp mobilen och ska precis ringa Ludde om skjuts, när jag ser att jag har ett utgånget samtal från klockan 02:27. Mitt under ruset. Jag håller andan när jag ser vem det är till. Mika.

Min puls stiger. Vad har jag sagt? Vad har jag snackat med henne om? Jag söker i mitt minne, men allt efter jointarna är svart. Det enda jag minns är att jag vaknade upp på madrassen i Måns rum. Det är inte sant. Snälla, jag orkar inte. Helvete.

Jag drar mig frustrerat i håret och vänder mig till Måns igen.

"Du minns inte om jag pratade med någon inatt? Och vad jag sa?" Han ser roat på mig.

"Minns bara att du var helt väck, precis som jag", svarar han. Jag är nära att slå knytnäven i spegeln, men jag hindrar mig själv bara ett par millimeter innan knogarna når glaset. Måns flyger upp från sängen.

"Wincent, vad är det? Är det en tjej?" Han låter tystare när han nämner det sista. Har han problem med nån av sina tjejer eller?

Jag fnyser irriterat och vänder mig mot honom.

"En tjej? Tjejer blir sårade hit och dit. Jag bryr mig inte, det vet du. I don't do love", väser jag mellan tänderna.

Jag blir inte kär. Jag går inte på dejter. Eller jo, det gör jag. Fast det jag kallar dejter, kallar jag också förspel. Förspel leder till en enda sak. Det leder till det jag gör. Jag knullar.