"Hej Oscar. Jag var och hälsade på dig idag. Du såg så fridfull ut. Av någon konstig anledning hade jag fått för mig att du skulle vakna, och allt skulle bli som vanligt. Att allt skulle bli som varje gång jag kom hem till dig och väckte dig. Men såklart så hände det inte.
Du är väldigt vacker. Kan man säga det om ens bästa kompis? Nu kan man det. Du är väldigt vacker, Oscar.
Jag satt länge bredvid dig och berättade allt som händer häromkring när du är på sjukhuset. Jag berättade hur tråkigt allt är utan dig. Jag är inte hel utan dig, Oscar. Du och jag är som ying och yang, helan och halvan. Du är sylten till mina pannkakor, chokladsåsen till min glass.
Nu gjorde jag mig själv sugen på både pannkaka och glass. Jag tror nog att jag ska gå och äta det.
Jag får ringa dig senare, hejdå Oscar!"
-
Mina humörsvängningar den här veckan är inte att leka med. Seriöst, nu på morgonen kan jag gå från "JAG SKA DÖDA DIG MED MINA BARA HÄNDER" till "Håll om mig och låt mig gråta i din famn" på typ en minut. Hjälp.
Hur mår ni idag, den här veckan? Mycket i skolan?
Prata med mig så blir jag glad :)
YOU ARE READING
Hospital Calls » foscar
Fanfiction"Under hela din tid på sjukhuset, då ringde jag dig. Du låg i koma, och skulle förr eller senare höra dessa samtal. Men jag kunde inte låta bli, det var min plikt. Vi är bästa vänner." - { felix sandman } © foooilicous | 2016
