"H-Hej O-Oscar.
J-ja jag gråter, du beh-höver inte påpeka det. D-Du brukar alltid p-påpeka när jag gråter n-när vi pratar i telefon.
Jag har p-precis fått veta a-att det i-inte är så s-stor chans att d-du vaknar ige-en. Jag ä-är fullkomligt k-krossad. J-jag behöver d-dig. Du f-får inte l-lämna mig, O-Oscar.
O-Om du skulle g-gå bort, då t-tänker jag vara v-vid din s-sida när du s-somnar in. Jag t-tänker hålla din h-hand och p-prata med d-dig.
V-Vi skulle ju b-bli gamla t-tillsammans, O-Oscar. V-Vi sa ju d-det. D-Du kan inte s-svika m-mig.
Snälla l-låt den där l-lilla chansen f-funka. L-Lev vidare, O-Osc-car.
J-Jag älskar d-dig så jä-ävla m-mycket, du f-förstår inte-e.
O-Om du d-dör, d-då dör j-jag med d-dig. J-Jag bryr m-mig inte. V-Vi ska finnas p-på den här j-jorden t-tillsammans. P-punkt s-slut.
S-snälla, snä-älla, s-snälla O-Oscar. J-Jag behöver d-dig i m-mitt l-liv. Ett liv u-utan dig ä-är inte v-värdigt.
D-Du är m-min glä-ädjespridare. J-Jag ä-älskar d-dig s-så."
-
Sad.
Hur måååår ni då? ❤
YOU ARE READING
Hospital Calls » foscar
Fanfiction"Under hela din tid på sjukhuset, då ringde jag dig. Du låg i koma, och skulle förr eller senare höra dessa samtal. Men jag kunde inte låta bli, det var min plikt. Vi är bästa vänner." - { felix sandman } © foooilicous | 2016
