Älska mig igen

Chapter 1.

Jag satt i köket med blicken på den silvriga ringen som satt på mitt ringfinger när ytterdörren öppnades. Jag behövde inte fråga vem det var utan jag visste redan att det var Felix. Han kom in i köket och lutade sig på diskbänken.

"Hej" hälsade han och jag gjorde en nick som hälsning. Han gick fram till mig och kysste mig på pannan som en vanlig rutin.

"Hur var det på jobbet?" frågade jag och släppte blicken från ringen.

"Det gick bra, hur var der själv?"

"Bara bra" svarade jag.

"Vad ska vi äta?" frågade han och jag ryckte på axlarna.

"Vi kan beställa pizza eller nåt" svarade jag och han log. Han gick ut i hallen och satte igång tvn. Jag tog upp mobilen då och bläddrade igenom flödet på instagram. Jag hörde hur det bumpade i golvet när han kom tillbaka ut i köket.

"Vems tröja är det här?!" sa han med uppjagad arg röst och visade upp en svart tjocktröja som tillhörde han själv.

"Det är din tröja" sa jag och han luktade på den.

"Oj, förlåt" sa han snabbt och jag suckade högt.

"Du har hållt på så här nu i en månad, vad håller du på med?" frägade jag och han suckade likaså som jag gjorde innan.

"Jag visste inte" sa han i försvar och jag reste mig upp från stolen och gick förbi honom. Jag letade snabbt efter pizzamenyn som låg i hallen, jag ringde upp nummret och beställde två hawaiipizzor medans Felix stod och tittade på mig. När jag la på så tittade jag på honom och utan ett ord så förstod han att han skulle åka och hämta dem sen. Vårt förhållande kändes ibland väldigt uttråkat, iallfall från hans sida. Jag ville att han skulle försöka visa att han älskade mig fortfarande på det sättet som han alltid gjort innan.

När han kom tillbaka med pizzorna så satte vi oss och åt i köket. Jag studerade honom då och då när han satt framför mig och såg att han verkligen hade blivit vuxnare med utseendet under dessa tre åren. Jag mindes tillbaka till när vi träffades den kvällen i parken på de där gnisslande gungorna. Jag är glad över att jag följde med honom hem.

"Vad tänker du på?" frågar han och jag väcks upp från tankarna.

"Älskar du mig Felix?" frågar jag och han lägger ner pizzabiten som han hade i handen på kartongen.

"Det är klart jag gör älskling" sa han och jag nickade svagt. Jag kanske måste bara tro på att han gör det.