Julafton
"Alltså detta känns inte som en bra ide" muttar Felix när vi står utanför ytterdörren till hans pappas hus och jag lägger handen på hans rygg.
"Jo det är det" säger jag och han skakar på huvudet.
"Pappas släkt är crazy. Kolla själv på Hanna" säger han.
"Men sluta, vi klarar detta" säger jag och vi båda tittar ner på vår lilla gemensama dotter. Han går sen fram till ytterdörren och trycker på ringklockan. Det tar mindre än en minut innan Felixs styvmamma öppnar dörren.
"Hej! Välkomna in" säger hon och ler.Jag plockar upp Lottie ur vagnen och tar väskan med hennes saker i. Vi går in i huset och jag lämnar över henne till Felix för att jag skulle ta av mina skor och jacka. Jag hänger upp jackan och ställer skorna bredvid Felix. Vi går sen tillsammans in i köket där nästan hela hans släkt sitter. Dem vänder direkt blickarna mot oss och jag möter direkt Hannas äcklade blick.
"Hej" säger allihopa och jag hälsar tillbaka med ett leende. Lottie börjar då att smågnälla och jag tar henne ifrån Felix. Nästan alla Felixs släktingar vill hälsa på henne och det blir nästan alldeles för mycket för Lottie. När kalleanka äntligen börjar så försvinner alla ut i vardagsrummet. Det är bara jag och Felixs pappa kvar i köket.
"Hon har ett väldigt fint namn" säger Felixs pappa och smeker henne lätt på kinden.
"Och väldigt lik sin pappa är hon också" säger han sen och jag nickar.
"Jag vet det" säger jag och han ler.
"Hon är lik dig också. Ni har gjort ett väldigt fint jobb" säger han och jag ler mot honom.
"Tack så mycket" säger jag och han reser sig upp för att fixa iordning maten. Då öppnar Lottie ögonen och tittar in i mina. Hennes ögon är gröna som Felix och hon sträcker ut sina händer mot min haka. Hon är verkligen en månad kärlek.
"Hon är Sandmans nya hjärtegull" skojar Felixs farmor när hon kommer in. Jag ler men håller fortfarande fast blicken med Lottie.
-------------
"Så hur går det med allt detta med bebis och så?" frågar Felixs styvmamma mig medans halva släkten sitter i köket och äter utom barnen som sitter i vardagsrummet."Jo det går väldigt bra. Hon är en väldigt snäll bebis" säger Felix och Magnus skrattar.
"Det var inte du Felle, du var väldigt söt men du vaknade oftas väldigt tidigt på morgonar och gav mig gråa hårstrån" säger Magnus och jag skrattar. Lottie som ligger i min famn har somnat och jag stoppar in nappen som har trillat ut.
"Kan jag gå och lägga henne sålänge i ert sovrum?" frågar jag Felixs styvmamma och hon nickar.
"Självklart" svarar hon och jag reser mig upp. Jag går bort till deras sovrum och öppnar sakta dörren. Jag lägger ner Lottie på sängen och ligger en stund hos henne.
"Är Felix bra i sängen?" den rätt pipiga rösten fångar mitt intresse.
"Varför undrar du nåt sånt?" frågar jag Hanna som står lutad mot dörrkanten.
"Vill veta, för fick aldrig chansen"
"Du är fjorton och hans kusin. Han är 20 år" säger jag och hon rycker på axlarna.
"Har ni inte råd med skydd?" frågar hon spydigt och stirrar på Lottie.
"Jo det har vi. Men vi är även vuxna människor och vill vi ha barn så får vi ha barn" säger jag och hon himlar med ögonen.
"Du bryter vår familj precis som Cecilia gjorde. Ni kommer in som slampor" säger hon och då får jag nog. Jag reser mig upp och går ut från sovrummet med Hanna i häl.
"Vi är inte slampor" väser jag och hon himlar ännu en gång med ögonen.
"Jag kan knulla Felix bättre" säger hon och jag blir förvånad över hennes ord. Jag bestämmer mig för att ignorera henne.
YOU ARE READING
Älska mig igen
FanfictionÄlska mig igen, älska mig på det där sättet du gjorde för tre år sen. Låt oss aldrig tappa glöden. ------------------------ Uppföljare av "det ingen vet" Man måste läsa den först innan man kan läsa denna boken. Annars förstår man inte.