Min ängel

Kapitel 1

=========================================================

Hej Hej!

Om du har kommit så här långt, så är jag super glad att du ville fortsätta läsa min story!! Hoppas du fortsätter och tack igen!! Kommentera och rösta gärna! Oh, om ni kan så kanske ni kan tipsa någon utav era kompisar om storyn!! ;-)

Let's jump to the chapter!

/Ella

=========================================================

Jenny 

Josefin stod lutad mot skåpen när jag kom gående över det blåa sten golvet. Skåpen hon lutade sig mot var gröna. Jag öppnade mitt skåp, Nr 89 och började ta ut mina biologiböcker. 

"Jag undrar vad för något knäppt Mr Carty ska komma med idag" sa hon och flinade. Vår lärare i biologi, Mr Carty var lite disträ och knäpp. Några brukade kalla honom Mr Knäppy, men det var borta för länge sedan. Det var när vi hade varit förstaklassare, nu går vi sista året. Här på Trig skolan händer det inte mycket mer än att någon lärare glömmer bort något eller att någon blir mobbad. Vår rektor Mrs Trig är väldigt sträng men hon bryr sig inte så mycket om skolan. Det sägs att hon startade Trig skolan för att skapa sin egen dröm skola, men något gick snett och det blev en kaos skola istället. Som tur var behövs det inte så mycket för att komma in på skolan så den fick många elever i alla fall.

"Du föresten Jen vilket datum var vår skolbal nu igen" frågade hon medans vi gick mot klassrummet. Hon skrattade till och flinade igen. Ja det var det också, skolbalen. Skolbalen var nog det enda spännande som hände här på Trig skolan. Också den enda gången på året Mrs Trig la sig i. Hon verkade gilla skolbaler så hon ville alltid att det skulle bli perfekt. Faktiskt så blev våra skolbaler otroligt bra, men alla brukade skämta om dem för ibland var dem överdrivna. Väldigt ofta. Jag himlade med ögonen. 

"Det vet du själv..." svarade jag "... Och troligtvis bäst av alla." Jossan var på något sätt lika fäst i skolbalerna som Mrs Trig. Sist jag frågade sa hon att det var för alla killarna måste bjuda ut tjejerna. Jossan var förälskad i romantik och höll väldigt ofta på med det. Hon var snygg så det var inget problem med beundrare för hennes del. För min del hade ingen kille på skolan fångat min blick och om någon hade, så hade jag struntat i dem. Jag sökte inte pojkvän inte ens en kille att bara vara vän med, jag höll mig till det klassiska. Jag brukade låta henne sköta snacket så jag bara sa 'Ja' och 'Okej' när det behövdes. 

"... Jag ... Tror du ... Ny blå blus ... Erik kollar in mig ... Men Isac är ännu snyggare ... Jag gillar bruna ... Jag tror ... Jag vill ..." Jag himla med ögonen och muttrade 

"Lite självisk" för mig själv. Jossan var lite självisk men hon var ändå min bästa vän.

"... Hallå Jen hörde du vad jag sa?" 

"Va ... Eh ... Nej ... Förlåt jag var inne i min egen värld" sa jag när hon himlade med ögonen.

"Det har börjat en ny kille på skolan. Skitsnygg och en riktig gentleman." Hon suckade och plutade med munnen.

"Hur stor chans tror du att det är att han fångar min blick?" Hon blinkade och slängde en slängkyss mot mig. Jag låtsades tänka efter.

"Inte stor, du är ju inte typ snygg" sa jag sarkastiskt. Hon boxade till mig på axeln och gick genom dörren som ledde till klassrummet. När vi kom in såg allt precis ut som det brukade. Mr Carty hade inte kommit än så Josefin och jag gick och satte oss på våra vanliga platser. Det var då jag såg honom. Han satt två bänkar från vår. Josefins beskrivning hade inte varit rättvis. Han var ännu snyggare än jag hade föreställt mig. Hela han var perfekt.

Han tittade på mig och jag vred snabbt min blick mot boken. Jag såg i ögonvrån hur han flinade, men han fortsatte titta på mig. Jag tog ett djupt andetag. Hans leende blev större. Jag kände hur jag rodnade, men också en sorts ilska blossade upp. Varför kände jag såhär? Jag hoppades Jossan koncentrerade sig på annat. Men så mycket tur hade jag inte. 

"Du Jen!" hon puffade till min axel

"Den nya killen tittar in dig, du kanske har tur." Jag hörde den skämtsamma tonen i hennes röst men också stinget av svartsjuka. Hon hade säkert hoppats på att han skulle titta in henne.

"Du måste se fel" mumlade jag, men på något konstigt sätt önskade en del utav mig att han tittade på mig. Jag sneglade nervöst på honom för att inte han eller Josefin skulle se att jag tittade på honom. Det var ett stort misstag, han stirrade på mig som om jag var något värdefullt. Precis i denna perfekta stund kom Mr Carty in igenom dörren. 

"Hej allesammans!" sa han med skrovlig röst. Det var alltid hans dagliga hälsning. Han gick fram till katedern och la ner en bunt med papper. Alla som hade stått upp gick och satte sig.

"Idag ska ni göra en intervju med er bordpartner" sa han

"Vi ska nämligen forska om människors beteende, kroppsspråk, relationer och kommunikation." Ett litet leende lekte på hans läppar. Jag hörde hur några stönade och några började viska. Jag sneglade på den nya killen igen. Han log fortfarande. Mr Carty fortsatte.

"Vi ska också bytta bordspartner." Nu stönade alla till och med jag. Men jag hörde inget från den nya killen han bara fortsatte att le. Jag såg att Sanna, en av dem "coola" tjejerna viskade något och till Mia och tittade på den nya killen. Några frågor ploppade upp i mitt huvud. Vad hette han? Vem var han? Var kom han ifrån? 

"Okej partnerna är... Mia och Sanna..." Som vanligt. Han fortsatte tills vad jag trodde bara var Jag, Josefin, Isac och den nya killen kvar.

"... Och så Josefin och ..." Han lyfte på huvudet.

"... Isac ..." Fasa och panik grep tag i mig det betydde att jag skulle få jobba med...

"Och sist men inte minst Jenny och Dav" Jag såg hur hans flin blev större än förut, mycket större och han tittade på mig. Skulle jag jobba med honom? Nej!