Jag trodde det var äkta. Kap 1

69 3 0
                                    

Helluuu japp då var det dags för en ny fanfic hoppas ni gillar den :))

Throwback Nathalie's pov.

Jag sprang, det snabbaste jag kunde. Jag kunde inte fatta vad som nyss hade hänt. Tårarna rann och hela kroppen värkte. Jag ville bort, bort från allt. Troy min pojkvän, mitt allt, den jag kunde lita på hade nyss misshandlat och våldtagit mig. Varför vet jag inte han sa att allt var fake och att han aldrig hade känslor för mig han ville bara ha njutning av mig. Jag hade säkert sprungit flera kilometer innan jag såg mitt och mamma's hus. Jag stannade vid dörren och andades kraftigt. Hur skulle jag förklara för mamma? Skulle jag låta det vara? Skulle jag säga vad som hade hänt?  Frågorna virvlade runt i huvudet. Jag kände smärta över allt. Jag var smutsig, blodig och allt jag ville var att duscha av all Troy från mig. Jag öppnade försiktigt dörren och låste bakom mig. Allt var tyst och det var säkert mitt i natten. Jag kände hur jag gled ner längs dörren. Jag kupade mina händer runt mitt ansikte. Och grät ut all smärta jag kände. Mamma måste ha hört mig eftersom att hon kom ner efter nån minut. Hon tittade oroligt på mig och sprang fram till mig.

-Vad har hänt gumman? Nästan skrek mamma.

Jag bara satt där snyftade och försökte lugna mig men det var hopplöst. Allt är hopplöst. Så satt vi i säkert en kvart. Innan jag bestämde mig för att berätta. Jag tog allt från början. När jag kom till festen och Troy hade föst mig till ett ensamt rum där han sedan började slå mig tills jag gick med på det han ville. Mamma's ansikte bleknade och började till sist också gråta.

-Hur kunde han göra så mamma? Snyftade jag fram.

Mamma bara skakade på huvudet la sin hand på min rygg och hjälpte mig till duschen där jag kunde tvätta av allt. Det var nog den mest noggrannaste dusch jag någonsin tagit. Jag skrubbade och tvålade hela min kropp. När jag klev ut ur duschen ställde jag mig framför spegeln. Jag såg hemsk ut. Min läpp var sprucken och min kind var svullen. Jag trodde att det jag och Troy hade var äkta. Men jag hade fel.

Lite kort kapitel i know men det var bara en liten inledning ;)) Btw det är Nathalie på bilden där uppe ^^
                                                        

Afraid, afraid of loveOù les histoires vivent. Découvrez maintenant