Not your Mate

Kapitel 4 -

★ Ordlista! ★
• Länkat ~ Länkar personer eller föremål med varandra. Formeln utförs av en häxa och speglar två eller flera parter med varandra. Om en sak händer den ena parten blir den andra parten också drabbad. Om part ett dör, dör part två också.

• Bennett häxa ~ Bennett är efternamnet på en lång rad mäktiga häxor, det sägs att Bennett var de första häxorna och därför används deras blod och formler till mycket (vampire diaries fans, you know Bennett. Här med en twist uppenbart! <3)

Tidigare: Jack är påpricken lik mannen i ansiktsdragen. Såklart att gubben framför mig är far till Jack.
~~~

Handtaget i järndörren längst bort i korridoren trycks plösligt neråt. Den gamla mannen backar sakta in i mörkret igen och jag backar in i min cell igen. Jag plockar med mitt upp gallergrinden påvägen och sätter den löst i dörröppningen. 

Två män kommer in genom järndörren. Jag känner igen den ena killen. Det är den andra blonda killen från skogen som var med Zac. Den andra killen är mycket längre och större än den blonda.

Jag kommer på mig sjäv med att glo ut genom gallergrinden och vänder mig snabbt om mot mörkret.

"Vad fan, någon är vaken" de hade sett att jag rörde mig. De närmar sig min cell och den blonda killen spanar in mot mörkret.

"Shit! Det är ju hon?!" den blonda backar genast några steg. Den större killen verkar inte lika berörd och drar upp en pistol ur byxlinningen.

Det är då det slår mig. Jag är ju skjuten? Min blick far ner mot mitt ben och ser nu de torkade blodet på mina jeans. Byxorna är sönder i centrum av blodet. Jag pillar in mina fingrar i hålet och letar efter såret. Min hud är len och fin under tyget. Ingen skada, jag har läkt. 

När killen trycker på avfyraren hörs inget skottljud. Bara ett tyst visslande genom luften. Jag tittar mot min arm där pistolen är siktad mot. En pil sitter i min arm. Jag möter mannens blick innan jag drar ut pilen från armen och slänger den på golvet. Hans blick ser förvånad ut och han trycker på avfyraren igen. Och igen. Och igen.

***

Jag slår upp ögonen och blinkar långsamt. Fransarna klibbar och jag drar med fingrarna över fransraden.

Jag sätter mig upp. Sängen jag sitter i är mjuk. Jag slänger av täcket från benen och reser mig upp. Jag går fram till den första dörren och rycker i handtaget. Den är låst. Jag går bort till dörr nummer två på andra sidan rummet. Dörren är olåst. Jag trycker upp dörren och kommer till min besvikelse in i ett badrum. Jag suckar och går fram till handfatet och slår på vattnet. 
Jag höjer ögonen och möter min blick i spegeln.

Hon i speglen ser trött ut, utmattad.

Jag undrar om Kate är orolig för mig. Är polisen inblandad? Letar dem efter mig? En gnutta hopp inom mig tror att polisen snart ska hitta mig. Jag möter spegeln igen. Mina ögon är fyllda av tårar. Vill jag tillbaka? De bruna ögonen avslöjar lycka, hat, sorg men även rädsla. Jag sväljer. Tillbaka till att bli utfnissad varje gång man sätter foten i sitt eget klassrum. Bli suckad åt varje man lyfter sin hand för alla runt omkring tror att man är besserwisser som kan allt. Hatad varje gång man ens lyft blicken mot en kille.

Jag tappar kontrollen och min knytnäve träffar spegeln med den smäll. Det flyger glassplitter åt alla håll. Ett tomt hål finns där mitt ansikte reflekterades innan. Jag sätter mig ner på det kalla klinkergolvet och lutar huvudet mot väggen. Min hand är svullen och jag blöder från alla knogarna.
Badrumsdörren flyger upp i nästa sekund och jag rycker till. Det är han.