Not your Mate

Kapitel 5 -

Tidigare: Jag skakar sakta på huvudet och kramar mobilen hårdare mot bröstet.

~~~

Jack tar upp sin egen mobil och ringer ett samtal. Han går ut i sovrummet och stänger dörren om mig och min mobil i garderoben. Jag ser mig om i rummet med kläder och upptäcker en liten låda ovanpå en av garderoberna. Jag når den precis med fingertopparna och lådan faller ner i min famn. I lådan ligger mest fotografier. Jag tar upp ett och håller det framför mig.

Tjejen på bilden ler in i kameran. Hon har mörka ögon och mörkt långt hår. Hon liknar mig. Jag tar upp ett foto till och på det fotot håller Jack om tjejen. De ser kärleksfulla ut. Jag sväljer bort klumpen i halsen.

Nästa foto är mer av en porträttbild av tjejen. På baksidan av fotot står ett par ord skrivna. Mary-Louise 16 år.

Jack harklar sig i dörröppningen. Jag hoppar till och tappar lådan i golvet.

"Förlåt.." mumlar jag och börjar raffsa ihop fotografierna på golvet.

Jack gör mig sällskap på golvet.
"Vem är hon?" Frågar jag och håller porträttbilden i min hand.

Jack tar ett djupt andetag."Rätt fråga att ställa är vem hon var"

Jag får genast dåligt samvete och lägger en tröstande hand på Jacks axel.

"Vi var bästa vänner när vi va små. Våra föräldrar var vänner och alla sa alltid att vi skulle hålla ihop för alltid. När vi var 14 år började vi dejta på riktigt. Hon var min första kärlek. För fem år sedan när vi var 18 år blev hon sjuk. Ett ovanligt tillstånd för varulvar. En cancerliknande parasit som sakta tog död på henne inifrån.

Jag lyfter handen mot munnen och drar lätt efter andan.

"När hon inte kunde gå längre bröt jag ryggraden på henne. En snabb, smärtfri död" Han blir tyst och vänder blicken ner mot fotografierna.

"Jag beklagar" stammar jag fram i lätt chock.

"Jag har gått vidare. Hon var inte min mate, även om vi alla trodde det" svarar han och stänger locket på lådan.

Jag avbryter honom. "Och nu tror du att jag är din mate?"

"Tessa, både du och jag vet. Du ÄR min mate." han flinar retsamt i den allvarliga meningen.

Jag himlar med ögonen och slår ner blicken mot mina händer och kläder. Det torkade blodet är en stående påminnelse. Jag vänder blicken mot Jacks badrum. "Jag behöver en dusch"

Efter Jacks gest att gå in i badrummet låser jag dörren ordentligt om mig. Sakta plockar jag av mig klädesplagg efter klädesplagg tills min ömma kropp är tyglös. Jag drar upp dubbelglasdörrarna till duschen och kliver in. Jag slår på vattnet och ställer om till isande kallt. Vattnet omsluter min kropp och jag ryser till. Jag tar lång tid på mig att skubba bort det intorkade blodet för att vara säker på att Jack lämnat sovrummet i brist på tid.

Jag stiger ut ur duschen och mina fötter lämnar blöta fotspår på klinkersgolvet när jag går fram till skåpen i badrummet. Jag går fram till badrumsskåpet och öppnar det. Prydligt på en hylla ligger ihopvikta handdukar prydligt. Jag nappar åt mig en handduk och virar den runt kroppen. Jag drar händerna genom håret och kramar ur vattnet. Äntligen känner jag mig fräsch igen.

Jag stiger ut ur badrummet och smiter in i garderoben. I en av lådorna hittar jag en hoodie och jag drar över huvudet. Den luktar nytvättat och Jack.

Jag går ut ur garderoben för att gå tillbaka till badrummet för att hämta mina jeans när jag hoppar till. Jack är kvar i rummet. Jag såg inte honom innan, han står och tittar ut genom fönstret bredvid de hängade gardinerna. Han smälter in.

jag får tillbaka talförmågan och drar neråt i tyget på hoodin. "Vad gör du här?! Gömmer dig?!"

"Det är väl ändå mitt sovrum" Jack vänder sig om och flinar. Han synar mig upp och ner.

Jag vändermig snabbt mot badrummet och går in genom dörren. Jag drar på mig jeansen och sätter slarvigt upp håret.

"Hungrig?" frågar Jack när jag kommer ut ur badrummet.

Jag spänner misstänktsamt blicken i honom utan att svara.

"Vet du vad klockan är?" Fortsätter han i väntan på respons.

Jag fnyser till svar och Jack börjar gå ut ur sovrummet. Jag står kvar en stund på stället innan jag följer efter. När jag är ifatt honom i trappan stannar han till.

"Redo och träffa gänget?" flinar han och fortästter förbi ytterdörren och in i matsalen.

Det stora bordet i mitten av rummet är fint dukat och upplagt med mat. En dam med vit klänning och mjöligt förklädde kommer mot oss från det som måste vara köket.

"Välkommen" ler hon varmt mot mig. "Du måste vara Tessa"

Jag nickar långsamt till svar och sneglar på Jack som sätter sig ner vid bordet.

Hon sträcker ut handen mot en stol och jag slår mig ner. Damen lämnar oss och min blick far över bordet. Jag är utsvulten.

Jag sträcker mig efter brödkorgen. Men min hand hinner inte långt innan Jack lätt daskar till den.

"Aj!" Fräser jag och drar sårat åt mig handen.

"Det är hyfs att vänta tills alla har kommit" säger han och lutar sig tillbaka i stolen. Jag sväljer hårt. Andra var det ja..

Plötsligt kommer mannen från den läskiga källaren in genom dörröppningen tillsammans med en yngre tjej.

"Jacki! Trevligt att se dig!" Ler mannen och haltar fram med käpp till bordet. Tjejen stannar till i öppningen och möter min blick. Hon nästan stirrar på mig och jag sjunker ner lite på stolen.

"Tessa" Jag rycker till och vänder blicken mot Jack som nu har ställt sig upp. "Det här är min far och min syster, Laura"

Jag nickar vänligt mot mannen och ler ett falskt leende mot systern. "Jag är Teresa och jag..." Jag är påväg att säga att jag inte hör hemma här men jag avbryter mig . "Alla kallar mig Tessa"

Laura slår sig ner mittemot mig. Hennes gröna ögon borrar sig in i mig och det är ingen vänlig blick. Hon slänger med det ljusa håret och sträcker sig efter ett illrött äpple. Jag sänker blicken ner på mina händer som ligger slappt i knäet. Jag får en knuff i sidan och rycker till.

"Vad hände med din attityd?" flinar Jack i mitt öra och Laura höjer på ena ögonbrynet samtidigt som hon tar en markerande tugga i äpplet. Jag ler ut i luften och trampar till Jack på foten. Han frustar till och tittar på mig sårat med en skämtsam blick.