Not your Mate

Kapitel 6 -

Tidigare: Jag ler ut i luften och trampar till Jack på foten. Han frustar till och tittar på mig sårat med en skämtsam blick.

~~~

Laura kniper ihop läpparna och låter äpplet falla från handen ner på bordet. Sen reser hon sig upp och lämnar bordet. Det blir tyst och jag skopar i mig det sista av gröten i min tallrik. Jacks pappa torkar sig om munnen och reser sig upp. Jack följer honom ut till hallen och jag hör hur de pratar med varandra. Jag studerar rummet efter möjliga flyktvägar. Där finns en del fönster. Kanske en köksutgång?

"Nå? Vad tyckte du? Laura kan vara lite bitter" Jack skrattar för sig själv. Vi är ute i trädgården och går. Trädgården är vacker. Det finns en plattsatt gång som löper runt i trädgården. Det finns en liten damm och massa körsbärs träd som står i full blom. Vi sätter oss på en bänk framför den lilla dammen som glittrar i solskenet. Jag tar upp mobilen som legat i jeans fickan hela morgonen.

"Har du kvar mobilen?" Den fina stämningen går från bra till dåligt på en sekund när Jack ifrågasätter mig.

"Ja?" Svarar jag och gnuggar tummen mot skärmen.

"Är den påslagen? Fuck.." Jack reser sig och drar händerna snabbt genom det mörkar håret. Han vänder sig om och rycker mobilen från mig. Med en lätt rörelse så knäcker han mobilen i två delar.

"Vad gör du?!" Skriker jag och reser mig upp.

"Fattar du inte att polisen kan spåra mobilen?!" Skriker Jack tillbaka.

"Och?! Du kan inte hålla mig här för alltid" Jag försöker hålla andningen lugn när jag stirrar på honom.

"Du hör hemma här Tessa. Du tillhör mig nu" Han är genast lugn på rösten, befallade. Jag känner min kämparglöd bulta i bröstet.

"Jag tillhör ingen" säger jag lugnt och vänder mig om och går därifrån.

Jag stegar bestämt tillbaka in i huset och drämmer igen dörren efter mig. Jag blundar och känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken. Jag går in i vardagsrummet och kryper upp i en av fåtöljerna. Klockan som hänger på väggen tickar fram och tillbaka. Jag dagdrömmer mig hem. Till mitt rum, till Kate, till de få vännerna jag har.

Efter en stund flyger ytterdörren upp. Från fåtöljen ser jag hur Jack, Raven och några till stegar in i hallen. De dumpar ner några ryggsäckar på golvet och Jack försvinner upp för trappan. Raven kommer in i vardagsrummet och sätter sig i den stora soffan bredvid mig.

"Hur är det?" Frågar hon och lägger handen på min axel. Jag känner hur halsen är torr och jag får bara fram en harkling till svar.

"Jag har packat en ryggsäck till dig också. Lite kläder är från butiken i staden men jag tror vi har samma storlek så jag packade ner några av mina kläder som jag vet funkar" fortsätter hon och släpper min axel.

Jag tittar undrande på henne. "Ryggsäck?"

Jack kommer ner för trappan och in i vardagsrummet.
"Kom igen Tessi, vi måste sticka. Typ nu" säger han och nickar tacksamt mot Raven.

"Va? Sticka? Vad har jag missat?" Stammar jag fram och reser mig sakta från fåtöljen.

"En del av flocken kommer fly ut mot kusten i några dagar. Polisen kommer och leta igenom byn, det gör dem ibland. De tror att vi lever i en kriminell sekt här ute. De letar mest efter vapen och knark" svarar Raven och rycker på axlarna. "Det är vardagsmat för alla här."

Jack slänger upp en ryggsäck på ryggen och nickar åt mig att följa med. Jag stapplar ut i hallen och tittar ner på väskan Raven har packat till mig.