Saga eller Verklighet

~Resan till fantasins värld~

~ Alexandras mormor Gudrun har berättat en skrämmande spökhistoria trots att hon bar ringen hon fått av Alex. Ringen som man inte fick berätta om läskiga saker när man bar. Nu har spökhistorien blivit sann och dörren till fantasins mörka delar står vidöppen. Hur ska Alex ta sig ur detta?~✏️

Ingen stod bakom disken när Alex steg in genom dörren. En tung doft av lavendel blandat med kaffe nådde hennes näsborrar. Men denna morgonen kändes lukten bara kväljande och Alexandra svalde hårt ner illamåendet i magen. Hon gick bakom kassan och bort mot skynket som täckte det lilla skrymslet bakom disken. Hon drog bort draperiet och lukten av kaffe slog mot henne ännu starkare än förut. Där bakom satt gubben som ägde affären och åt lugnt sin frukost.
-Hur kan du bara sitta där när du vet vad som hänt! Skrek Alexandra som var väldigt upprörd.
-Vadå, sa gubben förskrämt, vad pratar du om?
-Det ska du allt få se, svarade Alex som gick bort till butikens dörr och plockade upp dagens tidning som dimpit ner genom brevinkastet tidigare på morgonen. För säkerhets skull drog hon isär de tjocka sammetsgardinerna så att gubben kunde se alla polisbilar som körde förbi utanför med jämna mellanrum. Gubben stirrade förfärat på Alex.
-Men vad är det som har hänt?
-Läs tidningen, sa Alex surt.
Gubben blev vitare och vitare medan han läste. När han var färdig var han lätt grön i ansiktet.
-Ringen,åh nej,omöjligt, mumlade han.
-Ja och det är ditt fel alltihop, sa Alexandra surt.
-Men jag sa ju till dig att aldrig berätta några historier och absolut inga spökhistorier när den satt på fingret, svarade han långsamt.
- Men inte trodde väl jag att du menade allvar. Hur kunde du ens sälja den när du visste hur farlig och mäktig den var?
-Jag visste inte. Det var bara en gammal skröna och jag var glad att det överhuvud taget kom någon kund till butiken, stammade han nervöst fram.
-Men det är iallafall ditt problem att lösa det här nu. Vet du hur man kallar till sig varelser av den här sorten borde du kunna ta tillbaka dem.
-Ja. Han som jag köpte ringen av en gång i tiden berättade hela skrönan. Om man vill få tillbaka magin till den plats den hör hemma måste man själv ta sig in i drömmarnas och fantasins värld. Och det finns inte bara goda fantasier där utan även en hel del mardrömmar. Till exempel har vi fått möta några av dem inatt. Men jag är för gammal för att gå dit. Men jag ska göra mitt bästa för att öppna dörren för dig. Jag ska bara försöka få tag på receptet... Han avslutade inte meningen.
-Menar du att jag ska åka dit, Alexandra var förfärad. Och hur ska jag kunna ta mig till en plats som bara finns i drömmar?
-Jag måste få tag i han som jag köpte ringen av. Han påstod sig ha varit där och att man gjorde ett serum som man smetade i en cirkel på golvet. Sen ställer man sig i cirkeln och säger en formel. Jag trodde han var galen förstås men antagligen är det sant. Men det tar tid att framställa sa han. Men jag ska ha det färdigt på fredag nästa vecka, det lovar jag. Vi får försöka stå ut med de här monstren en vecka till.

Alexandra var helt förstummad när hon lämnade rummet.
-Förresten, ropade gubben. Ta hand om ringen så att inte fler saker händer. Du sa väl att din mormor skulle ha den eller något. Vi kan behöva den på fredag.
-Jadå, sa Alex.
Butiksdörren slog igen med en smäll och små regndroppar föll från himlen ner i Alexandras hår. Klockan i butiken plingade glatt bakom henne men inuti kände hon sig tom. Lika tom, tung och blöt som den våta asfalten under hennes skosulor. Hon ångrade verkligen att hon slutat på simningen nu. Hon längtade efter något som bara var normalt.

//Sanna