True Love||The Next Generation 2

Kap 1. Mardrömmar och vattenkrig

(Skys perspektiv)

Mina steg styrde jag långsamt mot den stora byggnaden av silver. Den stora klockan på byggnadens vägg slog precis tolv och jag såg två gestalter under skuggan av tornet. En av dem hade rufsigt svart hår, en rutig tröja och jeans.
Den andra hade långt ljusblont hår ner till höfterna och en blommig klänning. Bakifrån såg det ut som mig fast längre än jag är. Dem två gestalterna stod tätt ihop och härifrån såg det ut som att dem kysstes.

"Albus, du sa att vi skulle träffas hä..."

Och när tjejen vände sig om såg jag vem det var. Det var Nellie Beck. Med hennes elaka flin på sina beiga läppar såg jag skräckfyllt in i hennes mörkblåa ögon, identiska med sin brors. När den andra personen vände sig om såg jag också vem det var. Det var Albus. Hans svarta hår hade han antagligen inte hunnit fixa men det brydde jag mig inte om. Mina ögon fylldes med tårar och jag rusade snabbt därifrån.

"Sky!"hörde jag han skrika efter mig.

"Lämna mig ifred!"skrek jag med tårar rinnandes ner för mina kinder.

Han svek mig, han ljög för mig.

Jag slog snabbt upp mina ögon och märkte nu att tårar regnade ner för mina kinder. Jag drog av mig täcket och ställde mig upp. Det bruna trägolvet knarrade lite under mina fötter men det brydde jag mig inte om.
Jag smet ut genom den vitmålade dörren som ledde till mitt rum och sprang upp för den vita trappan upp till Mackenzies rum. Jag öppnade snabbt hennes svarta dörr och klev in i det mörklila rummet med dem svarta och träfärgade detaljerna. Hennes 35 kepsar i olika färger och märken satt på hennes ena vägg och en annan keps hade hon på sig. En lila med en vit skärm och nåt random märke på som jag inte kollade på.
Hon var vaken en natt en varje månad, då hon inte kan sova när det är fullmåne. Hon satt med ett par hörlurar i öronen och sin mobil i handen. Det är nån mugglarsak som hon har fastnat för. Som det såg ut så lyssnade hon på musik men hon satt ändå bara i sitt fönster och stirrade upp på månen.

"Mackenzie"sa jag tyst, men hon hörde iallafall. Hon tittade upp på mig.

"Ja, vad är det?"undrade hon med ett litet leende. Men jag besvarade det inte, för hon verkade märka tårarna som rann ner för mina kinder. På en halv sekund var hon framme vid mig och kramade om mig hårt.

"Vad har hänt?"undrade hon oroligt. Jag snörvlade till men berättade sedan om mardrömmen.

"Du kan vara lugn, Ginny och Harry skulle aldrig uppfostra sin son på det sättet. Och om det nu skulle hända skulle jag bryta hans nacke, så du kan vara lugn för det kommer inte att hända. Han älskar dig för mycket"sa hon och jag pressade fram ett leende bakom mina tårar. Hon skrattade smått men satte sig i fönstret igen.

"Och föresten så är han sexton år och inte en omogen treåring, han gör inte sånt"sa hon en stund senare när jag förstått sanningen i hennes ord.

"Tack"sa jag en stund senare och gick ut ur rummet. Jag gick in genom min dörr och la mig i sängen. Jag såg upp i mitt ljusblåa tak och tänkte en stund. Enligt resten av våran klass så är jag och Al drömparet. Och enligt Melanie och Molly, som för övrigt började på Hogwarts för två år sedan, så tycker Oliver Beck det också, men inte hans tvillingsyster Nellie, hon är väldigt förälskad i Al och gör allting för att skada mig så att han ska få upp ögonen för henne. Hon är en mara som verkar gå så långt som möjligt för att förstöra mitt liv. Hon dödade nästan Mackenzie förra året, och förhäxade mig efter att jag kysst Albus när jag stuckit från en lektion. Pågrund av henne så hon får skylla sig själv. Och hon kastade förbannelser på Molly och Melanie för två år sedan.