Jag sitter på mitt rum och ser på jacksepticeye med min bror och käkar chips. Jag har typ mått dåligt hela dan och jag fick en ren panikattack igår om ni undrar vad Linas "kapitel" igår var om så var det om mitt lilla utbrott igår, även fast jag inte ens visste vad som hände. Folk sa att jag skrek otroligt och låste in mig på skoltoan och grät. Vettefan vad som hände, jaja...jag skrek på en lärare och jag har typ inget minne kvar av det. Så det var ju en trevlig dag huh (notera min sarkasm)? Som sagt minns jag inget av detta, bara att mina ögon var helt rödsprängda och att jag grät hysteriskt när jag kom hem sen. Men det är över nu. Antar att det kommer och går men igår gick det liksom över gränsen. Jag jade inte gråtit på typ en månad där och det är rätt vanligt. Jag hatar att gråta, 1. Man kan inte andas.
2. Jag hatar det.
3. Jag skäms över mig själv när jag gråter.
Sååå det var ju negativt så ni ska inte behöva plågas av mig mer.
//Maja
YOU ARE READING
Mitt Oklara Liv
Randomtjena är en jävligt lång, lättirriterad, hyperaktiv, extremt rolig (enligt mig själv) sak med add utan liv som skriver ner sina innersta tankar i en bok som ingen vill läsa. enjoy! (cred till @eddalovegood för omslaget, sjuuuukt fint) #4 slumpmässig...
