Felix perspektiv (kapitel 5)
Jag vaknar en morgon med total panik, idag är absolut sista dagen att betala räkningarna. Annars blir jag ett fucking fall för kronofogden och då är det kört, då drar jag inte bara ner mig själv i träsket utan även Oscar.
Paniken och ångesten gör mig irriterad och trots att jag inte vill så blir Oscar offret. Han vet ju inte att redan innan klockan sju på morgonen har jag lyckats svepa en flaska whiskey för att dämpa ångesten.
"Ska inte du gå upp idag?" Frågar jag surt trots att jag inte menar det, vill inte ta ut det på honom trots att jag inte kan låta bli. "Jag ska bara vila lite, jag ska snart gå upp" mumlar han tyst och jag suckar.
"Nej men ligg du och lata dig medan jag går till jobbet och faktiskt tjänar lite pengar. Ligg du där trots att jag köpt ett jävla gymkort till dig som du knappt använder.." Muttrar jag surt fram för mig själv trots att det gör ont i mig att skälla på honom, trots att jag vet att det är ångesten som får mig att agera såhär.
"Förlåt, jag ska gå till gymmet direkt efter frukost" yttrar han tyst och jag hör knappt vad han säger, nickar bara.
"Jag vill ta med dig på en middag på fredag hjärtat, det är som en afterwork. Jag köpte en skjorta till dig så du kan väl testa den sen, den borde passa nu när du gått ner i vikt" yttrar jag ofokuserat, vet knappt vad jag säger men vill vända på situationen, vill inte vara den som står och skriker på min sambo.
"Jag går nu, ring mig när du kommer hem från gymmet sen" mumlar jag sedan fram och lutar sig ner över honom för att ömt kyssa hans läppar och jag njuter, äskar ju honom mer än allt. Kyssen är över allt för snabbt och snart är jag tvungen att gå med ångesten gnagandes inombords.
