Är det verkligen sant?

Vem är han?

Från förra delen: Jag visste inte vad han skulle göra, men när han såg mig så bara sprang han ut men han hade tappat någon lapp på golvet, jag tog upp lappen och läste.

"Förstör konserten, om du inte gör det så kommer det sluta illa för dig"

Nån hade skrivit det till han, vem ville ens förstöra för dom?

Jag bara satt där och läste lappen om och om igen, jag fattade inget, vem var det, vem ville göra något sånt, fler och fler tankar kom upp men jag kunde inte fatta något.

Konserten fortsatte och mina tankar fortsatte och det var bara jag där bakom, konserten skulle nog sluta om typ en halvtimme.

Jag försökte komma ihåg hur personens ansikte såg ut men det gick inte, jag hade så mycket panik när jag såg den personen så jag kommer inte ihåg.

Jag kunde inte låta något hända med dom, jag fick tårar i ögonen och jag kände hur det rann ner för kinderna, för om något händer med dom så vet jag inte vad jag ska göra.

-30 minuter senare-

(Marcus perspektiv)

Vi blev klara med konserten och vi gick in backstage och där ser jag Molly sitta och gråta, jag gick mot henne, och satte mig bredvid henne.

Vad har hänt?? säger jag

Hon svarade inte, hon bara kramade mig.

Vart är Martinus?? sa Molly efter nån minut

Jag kollade runt men jag såg inte han, han var väll säkert och pratade med våra managers eller något.

Jag vet inte men vad har hänt? sa jag

Molly tog upp nån lapp som hon gav till mig så jag läste den.

Vad är det här?? frågade jag oroligt

Det var nån här, jag vet inte vem, men den tappade den där lappen och jag fattar inget av det, säger Molly medan det rinner ner tårar för hennes kinder.

Var det nån som jobbar här eller såg du något om vem det var? sa jag

Det var ingen som jobbar här, men jag kommer inte ihåg hur personen såg ut men inget får hända med er, säger Molly

Inget kommer hända oss, jag lovar, säger jag och kramar henne

Jag hör hur en dörr öppnas och där kommer Martinus

Har något hänt? säger han

Jag berättade allt för Martinus.

Vem vill göra det?? säger Martinus med en förvånad röst

Vet inte, säger jag

(Martinus perspektiv)

klockan var 16.12 så vi skulle åka hem till hotellet igen så vi gick till en taxi och åkte hem till hotellet.

När vi kom till hotellet så höll Marcus på med sin mobil och det gjorde Molly också.

Men marcus kan inte vi spela in en Q/A till vår kanal? sa jag

Okej då, säger Marcus och lägger ner sin mobil

Jag tar upp min dator och Marcus tog upp kameran och ställde upp den.

(Mollys perspektiv)

Jag gick in på snapchat och kollade lite medan Marcus och Martinus spelade in sin video, och helt plötslig fick jag ett sms.

Okänd- Om du inte förstör för Marcus och Martinus kommer det inte sluta bra för dig eller Marcus och Martinus.

Jag- Jag tänker inte förstöra för dom och vem skulle ens vilja det? Så vem är du och vad vill du oss?

Jag la ner min mobil och sen tog jag upp min dator, satte i mina hörlurar och satte på netflix, för det fanns inte så mycket att göra här medan dom spelade in en video och vi var bara på ett hotellrum så jag bara kollade på Netflix och då fick jag ett till sms.

Okänd- Om du vill att det ska gå dåligt för er så förstör inte då, då förstör jag för dom och dig, glöm inte det och jag lovar, jag kommer tillbaka.

Då förstod jag vem det är, det var den där personen som jag såg idag, på konserten.

Jag kände hur jag fick mer och mer panik och jag måste berätta det för något så jag tog min mobil och så gick jag ut ur rummet och sen in till deras managers.

Jag pratade med dom och visade smset och vi skulle se till att inget skulle hända med Marcus och Martinus.

När jag kom in på vårt rum igen så hade dom filmat klart.

Gick det bra? frågade jag

Ja det gick bra, vart var du? frågade Marcus

Gick bara och pratade med era managers, sa jag och sen satte jag mig i min och Martinus säng.

Marcus och Martinus satt i Marcus säng och redigerade.

Det hade blivit ganska sent och vi hade bara varit nere och ätit middag.

Marcus och Martinus fortsatte redigera tills klockan var typ 22.12 och sen skulle vi sova.

Martinus placerade en fjäderlätt kyss på min panna och sen sa vi godnatt till Marcus.

Jag la mig ner och kollade ut genom fönstret och där, ganska långt borta så såg jag den, personen.

Den personen som jag hade sett inne vid konserten tror jag för det såg verkligen ut som det.

Jag blev rädd så jag vände mig mot Martinus och kramade han och efter ett tag så somnade vi.

/Förlåt för att den här delen kom ut så sen men hoppas att det är okej ändå💗