norrsken

tretton

Men jag vaknade av att du skakade i mig.

Förvånat hade jag öppnat ögonen.

De hade mött dina.

Du log lättat och hjälpte mig upp.

Du frågade om jag behövde något.

Jag hade velat svara dig, men det kunde jag inte.

Jag bara skakade på huvudet och sa, väldigt darrigt, tack.

Du såg orolig ut, som om du inte trodde mig.

Du påpekade mig om mina sår.

Då kom jag på den bultande smärtan i hela min kropp.

Jag tittade ner på mina händer, drog upp ärmarna.

De var helt blåa.

Du flämtade till.

Jag fortsatte och kände med handen på min ena tinning som bultade mest.

Det var varmt och kladdigt där.

Du sa att du måste hjälpa mig med såren, att det var din skyldighet.

Jag drog upp min tröja och tittade på min mage.

Jag såg i ögonvrån att du stirrade.

Hela magen var fylld av små, blödande sår.