norrsken

trettiofem

Hemma ville jag ringa dig, men jag hade inte ditt nummer.

Jag gick förvirrat omkring i lägenheten och slutade inte förrän min mobil ringde.

Det var ett okänt nummer.

Det var du.

Jag var så glad så jag hade kunnat dansa runt hela staden.

När jag svarade låg ändå en sten i min mage och klämde.