norrsken

sjuttio

Man kan knappt tro det.

Att du var mitt ljus i mitt liv.

Att du gjorde så jag ville leva.

Innan jag blev förälskad i dig fanns det inget i mitt liv.

Bara mörker.

Men innan den tiden, var det en fantastisk tid.

Medan de fortfarande levde.

Men det gör de inte längre.

Och du vill inte ha mig i ditt liv längre.

Du gjorde så att jag ville leva.

Du gjorde att jag gick omkring med ett leende jämt och ständigt på läpparna.

För att du fanns så hade jag en ständig lycka i hela min kropp.

För att du fanns.

I mitt liv.

Men det gör du inte längre.

Och jag undrar, hur det egentligen funkar när en människa blir kär i en annan.

Vad var det som gjorde att min kropp bestämde sig för att bli förälskad?

I en tjej som troligen hatar mig?

Kroppen ville väl bara reta mig.

Få mig att tro, att nu ska det bli bra.

Men så blev det ju inte.

Och det värsta är att jag fortfarande är förälskad i dig.