Kapitel 5

1.6K 35 9
                                    

Amandas POV

Jag läste sakta igenom meddelandet. Samtidigt som jag läste kände jag mina ögon fyllas mina tårar, Niall måste också ha sett det för han började stryka sin hand över min rygg som man gjorde när man försökte trösta någon.

Såhär stod det i meddelandet.

"Hej Amanda

Det är Vilo. Jag vet att du bor i London och så nu men här har saker och ting också förändrats. En person finns inte med oss längre. En som var älskad av dig och alla. Nathalie. Hon är nu och vakar över oss från himlen. Jag ville bara att du skulle få veta det. Begravningen är på Lördag nästa vecka. Bara så du vet grät jag hela tiden jag skrev detta meddelande. Alla sitter ich gråter i klassrummet över henne.

\\\\ "

Jag började gråta och nästan skrika. Hur kunde min honey dö? Vi skulle ju vara bästa vänner förevigt. Hon, jag och Lydia. Jag hörde hur dom andra killarna kom in i rummet också. Jag grät mer och mer för varje minut som gick. Alla försökte trösta mig, men jag skulle nog aldrig sluta gråta. Jag hade ju förlorat en av mina bästa vänner.

Louis POV

Jag hörde skrik och gråt från Amandas rum. Jag sprang fort dit och de andra kom också efter. När jag kom in satt där redan Niall och försökte få henne att sluta gråta. Jag visste att han inte var bra på sånt så jag tog över

- Vad är det Amanda? Frågade jag med medlidande röst. Jag hörde att hon försökte säga något men det ledde bara till mer gråt. Man skulle få gråta ut när man var ledsen. Jag strök handen över hennes bruna, långa hår och hon bara grät...

Tjenaa kompizar xDDDD väldigt kort kapitel men hoppas det dög ändå. Ikväll e det ju finalen av Idol. Vem tror ni vinner? Heja Elin säger jag bara :) Heja Norrland xDDD ses i nästa kapitel

Is this real? (a One Direction story)Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon