Is this real? (a One Direction story)

Kapitel 11

Amandas POV

Jag satt i en stol på flygplatsen. Skulle dom inte komma snart. Harry hade skjutsat mig. Han hade varit väldigt blyg på senaste tiden. Sen han hade puttat mig ned i poolen så hade han knappt vågat se på mig. Jag såg att det började komma in folk. Jag kollade efter Lydia och Nattis. Där var dom ju! Jag sprang till dom och dom sprang mot mig. Vi hade en grouphug men plötsligt släppte Lydia och bara gapade.

- Ä... är... D det Harry Styles?! Sa hon och pekade på honom. Jag skrattade och nickade

Harrys POV

Jag såg snart på Amandas kompisar. Jag såg en ganska kort brunhårig tjej. Wow... Jag ställde mig upp och började gå mot dom, Men jag släppte inte blicken från tjejen. Hon pekade på mig och gapade. Jag flinade lite och ställde mig bredvid Amanda.

- Hej. Jag är Harry. Sa jag och kramade henne. Hon såg ut att vara ett fan så hon skulle nog gilla det. Jag hörde hur hon började skrika.

- Aaaah! Jag kramade Harry Styles! Skrek hon och såg ut att svimma. Men tjejen bakom kom fram och presenterade dom, så den andra inte skulle svimma. Hon var också lite darrig men hon klarade det.

- Jag är Nathalie och det där är Lydia. Sa hon med ett stort leende på läpparna. Jag nickade och log mot dem.

- Är ni redo att åka hem då? Frågade jag Amanda och pekade med tummarna mot dörren.

Lydias POV

Jag nickade sakta och gick efter Harry. Det var en dröm som gick i uppfyllelse. Jag gick bredvid Harry Styles

- V-var det han som är din storebror? Frågade jag tvärt Amanda

- Nej.. Louis. Svarade hon och såg på Nattis som såg ut att fortfarande vara lugn. Men jag vet att hon dör inombords. När vi kom ut till bilen satt jag mig fram bredvid Harry som körde. Jag hörde hur Amanda och Nattis skrattade där bak. Jag himlade med ögonen och spände sedan fast mig.

När vi hade kommit till deras hus så stod jag bara och gapade.

- Oh My god.. Sa jag och tappade väskan.

- Ni bor mitt emot. Sa Amanda och pekade på huset på andra sidan. Inte lika fint men det var okej. Jag gick in i huset där jag såg att Louis Tomlinson stod. Asså hände det här verkligen? Tänkte jag för mig själv. Jag hörde en suck och sedan ett skrik. Nathalie...