Is this real? (a One Direction story)

Kapitel 8

Nialls POV

Jag såg på Amanda. Mitt leende försvann men kom snabbt tillbaka när jag kom på en ide

- Det kommer gå. Var säker på det. Sa jag och pussade henne snabbt på kinden. Jag såg hur Harry argt gick iväg. Louis sprang efter honom.

Amandas POV

Jag log mot Niall och skrattade lite. Plötligt ringde min mobil. Jag tog upp mobilen där det stod "Poneyy <3" jag svarade och gick iväg. En liten vana jag ärvt efter pappa. Eller typ pappa antar jag...

- Heeej Poney! Sa jag med ett leende på läpparna.

- Hej! Vet du vad? Skrek hon nästan i örat på mig.

- Neej... Sa jag lite misstänksamt

- NATTIS ÄR INTE DÖD!!! Hon låg bara i koma! Skrek hon

- Va?! Sa jag och jag började gråta av glädje.

- Och vi kommer till Storbrittanien snart. Cowel Street 541, där ska vi bo. ( vet inte om Cowel Street finns men aja )

- V-va?! Skrek jag och höll på att svimma.

- Vet. Ringer senare. Tjao honey! Sa hon och lade på. Jag tappade mobilen i marken. Som tur va gick den inte sönder. Jag började skrika och hoppa runt som en galning. Alla killarna kom ut och kollade på mig. Jag började skratta och föll ned på marken men ställde mig snabbt upp igen och sprang till killarna. Jag kramade dom och började skratta igen. Louis höll på att få en skratt attack för han tyckte jag skrattade så roligt. Tillsist skrattade alla.

Efter ett långt skrattkalas så gick vi in och satt oss i soffan.

- Så vad är det du är så glad över? Frågade Liam. Jag log ett stort leende men han inte svara för jag svimmade av förvåning.

Haha.. Ja kapitel 8 ute nu. Väldigt dåligt skrivet men aja.. Väldigt konstigt kapitel också allt hände lite fort 😁 aja får duga för nu. Nästa kapitel kommer bli lite längre och bättre. Har lite idéer i huvudet. 😄 och oj oj oj! Mer än 100 läsare nu! Tack så väldigt mycket! See yaa