† HGD 11

22 1 0
                                    

A/N: Happy 2K+ reads! *sabog fireworks* Haha. So far, the highest ranking we've got is currently #210 in Mystery/Thriller. I felt like I'm in cloud 9 buddy. Thank you for those who are reading Hera! *fist bump* May god bless you. Let me hear your thoughts! :)

Anyway, forgive for updating just now. And thank you for patiently waiting. Haha. Midterms has just finished killing me. Goodness! T^T

Votes and comments are highly appreciated. ;)

Revised.

------

ALEXIA

"God. I can still see Flyn's dead body in my mind!"

"Did you see Tine yesterday? Nagwala siya nung makita niya si Flyn kahapon!"

"Naaawa ako kay Tine. Flyn and her love each other so much. Ang tragedy ng love story nila."

"Tine's devasted for sure! Her boyfriend died. It isn't easy to accept."

Napangiwi ako sa mga naririnig. Umagang-umaga ang dami kaagad ng chismosang nagkalat sa university ground.

Pero di ko rin maitatanggi. Nakakaawa nga si Tine kahapon. She's so wrecked. Bigla siyang dumating in the midst of the uproar. Then nagwala siya nang sobra.

"Excuse me! Excuse! Padaanin niyo ako! Parang-awa niyo na! Padaanin niyo ako!"

Nakakapit ako ng mahigpit sa braso ni Uriel nang marinig namin ang sigaw na yan. Garalgal. Papaiyak na. Everyone knows who is it. Nahawi ang mga tao sa gilid namin. And there she stood, Kristine.

Umaagos ang masaganang luha sa mga mata niya. Her hand was covering her mouth, stopping the sobs she's making. Sa isang iglap nasa tabi na siya ng bangkay ni Flyn.

Nanginginig man ang kamay, sinimulan niyang yugyugin ang kasintahan.

"Flyn . . . Flyn . . . Flyn g-gising. Flyn . . . " She keeps on tapping his cheek. Waking him up. But we know Flyn won't. Never will, whatever happens.

"Flyn! You freakin' jerk wake up! Wake up! Wake up! Wake up! Don't do this! Hindi ka pa patay! Tangina Flyn! Gumising ka! Hindi mo 'ko pwedeng iwan! Flyn! Get up! Get up! Get up!"

Napaiwas ako ng tingin at napayakap kay Uriel ng mahigpit. He hugged me back, kissing the top of my head. Murmuring soothing words to calm me down. Alam kong lahat kami nasasaktan, pero mas nasasaktan si Tine. Sobrang friendly ni Flyn. Halos lahat ng estudyante ng Westbrook kasundo niya. Then this happened . .

"Flyn. Babe please. Wag naman ganito oh . . . please, please. Wake up please. Wake up. Wake up Flyn . . ." Tine cried. It was barely a whisper but still, we heard it. Her sobs are so heartbreaking. Basag na basag na yung boses niya.

"T-tine . . . Tine c-come on. Get up. The dean and the police are coming already. S-sila na ang bahala sa bangkay ni Flyn-"

"NO!" She screamed. Doon tuluyang bumuhos ang luha ko. God, why is this happening? Uriel's hug around me tightened when I stifled a sob. "HE'S NOT DEAD! HE'S NOT DEAD! TANGINA FLYN TUMAYO KA DYAN! TUMAYO KA DYAN! HINDI MAGANDA YUNG JOKE MO! SABI MO AYAW NA AYAW MONG UMIIYAK AKO! SABI MO AYAW MO 'KONG NASASAKTAN! GET UP! GET UP! GET UP! YOU'RE NOT DEAD! IT'S JUST A PRANK! PRANK MO LANG 'TO! TUMAYO KA DYAN! GUMISING KA FLYN! GUMISING KA! WAKE UP! WAKE UP!"

"Tine! Tine tama na! Tine tama na!"

"FLYN! FLYN! FLYN! FLYN!"

"Kristine! Tine! Tine!"

Hera : Goddess of DeathTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon