Det kommer att vara VÄLDIGT lik The Fooos historia men det får ni leva med! Inget av det jag skriver händer på riktigt! De karaktärer jag har med(utom killarna och deras familjer/vissa kompisar) finns på riktigt! Hoppas ni tycker om den!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Kapitel 1. Peace & Love & Hope
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
"Över plattorna på sergelstorg
Där himlen är tung av sorg
Jag väntar fast jag redan vet
Sänker mitt huvud ner
Om du skulle se tillbaks nån gång
Har allt gått tillbaks till noll?
Nu faller regnet över oss
Men filmen börjar om och om
När allt är slut, vad gör väl det
Om hundra år, när vi är tillbaks på noll?
Jag vet att du vill ha det så
Men vad spelar det för jävla roll?
Om det inte kan bli vi nån gång
Vad finns det då att bry sig om?
Över plattorna på Sergels torg"
Jag sjunger alltid Veronica Maggios Sergels torg när jag duschar, egentligen vet jag inte varför, den är ju inte sådär superbra som typ Build a girl. Men när jag försöker sjunga build a girl går den automatiskt över till sergels torg. Wtf!
Aja nu ska jag beskriva mig själv. Jag heter Frida Karlsson. Jag är född 1998 den 2 juli. Jag bor i Allingsås. En liten stad utanför Göteborg. Alltså pratar jag göteborgska. Jag är inte helt svensk, min pappa är typ halv-korean så jag är inte helt vit i hyn, jag har mörkt bruna ögon. Jag har kort svart hår och lila lugg. Ja, jag är typ punkare. Jag klär mig alltid i svart! De kan vara kjolar, byxor, klänningar etc bara det är svart så. Jag ÄLSKAR att sjunga, jag har gått på sång ända sedan jag var fem. Min dröm är att bli artist!
Nu börjar den här novellen!
Jag avbryts i mitt sjungande och duschande av att mamma ropar:
-"Frida, snälla kan du komma ut ur duschen, du har duschat jättelänge och det vibrerar i din mobil hela tiden!"
-"Okej" skriker jag tillbaka.
Jag går ur duschen och torkar mig, virar handduken runt kroppen och springer till mitt rum. Det är rosa med snedtak. Visst jag är punkare men jag älskar mitt rum! Jag byter snabbt om till pyjamas men drar på en one piece ovanpå, sedan åker jag kana på trappräcket och springer sen in i köket. Jag tar upp mobilen samtidigt som jag hoppar upp och sätter mig på köksbänken. När jag låser upp mobilen ser jag att det var mina bästa vänner Felicia och Moa som hade smsat på våran smsgrupp. Men så vibrerar min mobil igen och nu är det inte Moa eller Felicia. Det var från ett okänt nr. Jag öppnar smset:
"Hej Frida!
Vi har hört från din sånglärare Anastasia att du ska vara riktigt bra på att sjunga! Så vår fråga till dig är: Skulle du vilja komma upp till Stockholm nu i helgen och göra en audition för att vara med i ett tjejband?
Vänliga hälsningar
Artisthuset!"
(Jag vet inte hur ett artisthuset-sms är uppbyggt så jag hittar på!)
-"OMG, OMG, OMG, OMFG!!!!" Skriker jag rakt ut.
-"Vad är det du vrålar om?" Frågar mamma när jag skrikit klart.
YOU ARE READING
Ge mig ett leende
FanfictionDetta är en The Fooo-novell som handlar om en tjej som heter Frida.