Jag Heter Love

Kap 4 | familj

Noel
När jag kom hem igen hittade jag Love sittandes i köket med sin favoritbok i handen och kakor vid sidan av.
"Vart är Adam?" Frågar jag och han tittar upp, "Hej på dig med. Det är ju bra att höra av sig när man sticker iväg också." Säger han småirriterat men tittar fortfarande ner i boken. Surgubbe.
"Något kom upp. Men vart är Adam? Jag måste prata med honom om något." Försöker jag igen och sätter mig bredvid Love som inte orkar titta upp från boken. "Badrummet." Säger han och smuttar på sitt kaffe.
"Hej Adam..." Jag stannar upp när jag står utanför dörren. Han ligger där. På golvet. Med en massa tabletter runt sig. Jag tappar balansen och ramlar ner framför honom. Jag drar handen över ansiktet och tar en vit papperslapp ur handen på honom. "Här är alla kontorlösenord ni måste veta om;" står det och tårar rinner ner för mina kinder.
"Jag hittade honom där för några timmar sedan." Suckar Love efter ett tag. Han stirrar på kroppen, men utan ett ljud vänder han sig om och går lugnt ner igen. Jag tittar förvirrat efter min bror när han visslar sig neråt till köket igen. Vad hände just?
"Love?" Ropar jag efter ett tag och joggar efter honom. Han sitter på samma plats, med samma bok. Som om han inte bryr sig att sin storebror är död?
"Varför ringde du mig inte??" Frågar jag frustrerat, och drar handen i håret. "Som du sa, något kom ju upp." Säger han och tar en till klunk.