Kär i sin bror

Kapitel 9

Hela min värld stannar upp.
Det visar att jag faktiskt har ett liv inne i magen.
"Tindra!" Ropar Lina och bankar på dörren.
Försiktigt öppnar jag dörren och tittar på henne.
"Jag är gravid."
" JIPPIE! Vi kommer bli de bästa mammorna i världen." Fjantar Lina sig.
Jag själv kan varken skratta eller gråta. Min "bror" och jag ska ha barn.
" Men Tindra är du inte glad?" Undrar Lina.
"Nej, det är min bror som gjort detta."
" Bästa du.." Säger Lina och kramar om mig ledsna mina tårar rinner ner för kinderna.
" Hallå vad har hänt!?" Hör vi Theo ropa nerifrån, han är tydligen hemma. Strax efter står han med sina armar runt mig och försöker trösta mig.
" Snälla tjejer berätta.."
" Jag måste gå." Säger Lina och kramar om mig.
Jag går in på mitt rum och slänger mig på sängen.
" Snälla älskling berätta." Ber Theo.
" Jag kan inte, lovar att berätta det om någon månad." Gråter jag.
Theo pussar mig på pannan innan han går ner.
" Maten är klar!" Ropar mamma.
Tveksamt går jag ner till köksbordet där alla sitter. Ingen säger någonting.
"Hm." Harklar mamma.
" Vi måste berätta en sak." Säger Patrik.
" Vi ska flytta ifrån varandra ett tag." Säger mamma sorgset.
" Varför?!" Undrar Leo.
" Vi måste ha en paus från varandra lite."
Jag slänger i mig sista maten och rusar sedan upp på mitt rum.
" Hjärtat, vi flyttar hem imorgon i två månader sen kommer vi hit igen. Okej?" Förklarar mamma som kommit in.
Jag bryr mig inte vad hon säger. Sakta somnar jag..
Regnet smattrar mot rutan och vi är påväg till hotellet vi ska bo på. Theo och Leo ska bo kvar i huset.
Dagarna och veckorna går. Lina kommer hit så ofta hon orkar. Min mage växer men mamma märker ingenting.
" Gumman vi ska flytta hem till Patrik nu igen."
" Okej"
Jag packar min väska innan jag sedan hoppar in i bilen.
" Välkomna igen!" Säger Patrik och kysser mamma.
" Var är Theo?" Undrar jag.
" På sitt rum. Han har inte sagt nått sen ni flyttade." Flinar Patrik.
Jag springer upp på Theo's rum och störtar in i de
" Tindra!" Skriker Theo lyckligt och springer fram till mig.
" Tindra!!" Ropar Leo som kommit in till oss.
" Amen tjena pappan!" Skojar jag.
" HAR HON FÖTT!?" Ropar Leo hysteriskt.
" Nej, nu måste jag duscha." Skrattar jag.
Sakta går jag in på toaletten och slitet av tröjan. Magen putar ut rejält när man ser den såhär, imorgon ska jag på ultraljud igen och Theo vet ingenting. Jag suckar innan jag startar vattnet. Plötsligt öppnas dörren utan att jag märker det.
" Oj förlåt." Säger Theo men han står kvar. Hans blick är fast på min mage.
Jag sliter åt mig en handduk innan jag ska rusa ut ur toaletten , men Theo stoppar mig. Han stänger dörren och låser medan mina tårar forsar ner.
" Varför har du inte sagt något?"
" För jag var rädd att det skulle bli missfall." Ljuger jag.
" Får jag känna?" Undrar han nervöst.
Jag nickar och lutar mig mot honom medan hans hand sakta känner försiktigt på min mage.
" Han sparkar ibland." Berättar jag.
" När är det ultraljud?" Undrar han.
" Imorgon.."
" Jag följer med. Vilken månad är du inne i?"
"Fjärde eller femte."
Theo kysser mig på kinden innan han sedan går ut och låter mig duscha.
Theo väcker mig redan klockan åtta dagen efter.
" Kom." Theo lyfter in mig i bilen och berättar att han redan pratat med Lina.
Det är nästan tomt i väntrummet och jag är väldigt trött.
" Tindra" Ropar en sjuksköterska.
Vi följer efter henne in på rummet där hon berättar massa saker om barn.
" Du är inne i ungefär 5 månaden."
Jag nickar innan vi sedan tackar och går hem.
" Vi klarar detta." Säger Theo innan han går in på sitt rum.
Jag tar av min tröja för att ta på mitt vanliga linne när dörren öppnas igen.
" Gumman..-" Avbryter mamma när hon ser min mage.
" Vad har hänt!? VEM!?" Skriker
mamma.
" Lugn.. De är min kille." Förklarar jag.
"Kille?"
" Snälla bli inte arg utan stötta mig."
Mamma nickar förstående.
" Det är Theo."