Era berättelser

626 31 18
                                    

I skrivtips #3 så började jag en liten lek där nån börjar skriva en mening, och sen så fortsätter nån annan.

Jag hade tänkt att skriva här vad resultatet blev.

Ha så kul!

***

Jag stänger ögonen och skrattar lågt för mig själv. Vilket misstag jag gjort. Hur kunde det bli såhär? Liksom jag ville bara att han skulle lägga undan gitarren och hålla om mig. Men han blev arg, kastade gitarren på soffan och skrek åt mig. Varför jag ens skrattar åt detta är för att allt är så... Onödigt. Det var därför jag örfilade honom. Det kanske var därför han blev arg. Har faktiskt ingen aning...

Jag reser mig upp och hör samtidigt dörrklockan plinga. Påväg mot dörren snubblar jag och det är då jag exploderar i ett hav av tårar. Ringklockan fortsätter plinga om och om igen. Jag är så himla patetisk, så jag torkar bort min rinnande mascara och sjunker ner på golvet.

"Jackie?" Hör jag en röst säga från andra sidan dörren. "Jackie, öppna dörren" Snyftandes reser jag mig upp och går långsamt till dörren. Jag öppnar den och där står Melody, min allra bästa vän. Hennes rosa hår är uppsatt i en hög bulle på huvudet. Mitt tårstimmade ansikte spricker upp i ett litet leende vid åsynen av henne. Men jag orkar inte se henne jag orkar ingenting. Så jag faller bara ner på golvet och svimmar. Jag hör hur hon gör nånting.

*x antal timmar senare*

Huvudet dunkar och jag kvider till där jag ligger i soffan.

"Jag har gjort te", säger Melody och stryker mig över håret. Jag skakar på huvudet för att visa att jag inte vill ta emot koppen. Hon himlar med ögonen och glider ner jämte mig.

"Vad har hänt?" Frågar hon oroligt.

"J-jag vet inte" viskar jag fram. "Allt blev bara så fel" Jag gömmer mitt ansikte i mina händer. Hon rynkade på pannan, precis som hon alltid gör när hon är orolig för mig.

"Vad blev fel?"Orden fladdrar runt i mitt huvud, men vill inte lämna mina läppar. Jag suckade frustrerat och drog händerna genom håret. Melody förstod att jag inte ville prata om det så hon la en arm runt mina axlar och gav mig en mjuk kram. Jag var otroligt tacksam över att hon inte pressade mig att berätta...

Naj,naj! Ni bytte ju tempus ! Hahah

Den kan ju va slut nu

Någon som kan göra en ny? Detta var kul, hehe.

I just did :))


***

Hahaha det här var ju kul. Tyckte ni det var kul? Jag hoppas det. :)

FörfattartipsWhere stories live. Discover now