Författartips

Konsten att skrämmas

Nu under de varma och ljusa sommardagarna så kände jag att de skulle passa peeerfekt med ett kapitel om att skriva skräck. Hur får man en läsare att skaka av rädsla? Det skall diskuteras i veckans avsnitt av "Författartips".

Först så behöver du bestämma vad din läskiga bok ska handla om. Kanske ska den handla om läsk, efterssom den är så LÄSKIG?

Okej jag ska sluta med denna pun-ishment.

Så, handlingen. För att skriva en skräckbok måste man skriva om något som är skrämmande. Men vad? Okej, sätt dig ner och blunda ögonen. Tänk: Vad är du rädd för? Använd dig av dina egna erfarenheter! Om du är rädd för andar och spöken så kan du ju skriva om t.ex. en skola som nu hemsöks av ett ungt spöke som fortfarande letar efter sin mördare som fortfarande lär ut på skolan. Om du använder dig av dina egna rädslor så kommer det vara lättare att skriva.

Sen så behöver du karaktärer som ska bli utsatt för dessa hemska saker. Yay, eller hur? Det finns ju en liten stereotyp om att folk i skräckfilmer är inge vidare smarta. Liksom när de hör ett gnällande ljud i den mörka källaren så går de bara rakt ner och blir styckade. Men vill du veta vad jag skulle tycka var läskigt?

Om karaktären är smart och kommer på sätt efter sätt att komma undan från mördaren, men ändå förlorar i slutet. Det ger läsaren en känsla av att vara försvarslös. Och jag tror vi alla kan erkänna att vi är rädda för den känslan. Att oavsett vad man gör så kommer man inte klara sig till soluppgången... Om du lyckas få dina läsare att känna sig helt hopplösa så har du lyckats.

Sen så ett annat tips är att inte berätta för mycket för läsaren. Liksom vad är läskigare, en mörk skugga som verkar ha ett eget liv då den ständigt följer efter dig och ger dig en känsla av ångest eller en clown som hoppar ut från ingenstans? Om du bara ger små snuttar av information till dina läsare så kommer dom inte riktigt förstå vem fienden är.

Jag vaknade upp med ett våldsamt ryck. Mina ögon var vidöppna och med ett hårt bankande hjärta tittade jag mig omkring i rummet. Mina ögon hade inte helt vant sig vid ljuset, men efter några sekunder av blinkande så kunde jag se lite bättre i mitt sovrum.

Det var tomt bredvid mig i dubbelsängen. Min man stod i hörnet, med ryggen emot väggen och blicken fäst på mig.

"Vad gör du? Kan du inte sova?" Frågade jag honom trött, och gnuggade sömnen ur ögonen. Då fick ett högt, gällande ljud mig att hoppa till. Jag släppte min man med blicken och såg min mobiltelefon på nattduksbordet. Jag lyfte upp den till örat och svarade.

"Hej, älskling. Ville bara ringa och säga att jag kommer behöva jobba hela natten. Killarna på polisstationen behöver mig. Men jag kommer hem imorgon. Jag kan fixa dina favoritpannkakor!" Min mans röst strömmade ur telefonen.

Jag frös till. Om min man är kvar på polisstationen... Vem står då just nu i mitt rum och stirrar på mig?

Se på din berättelse som ett pussel. Du ger dina läsare de pusselbitar de behöver för att förstå berättelsen, men dom får inte alla pusselbitar. Våra hjärnor är skapta för att fylla ut dessa tomma platser. Låt läsarens egna fantasi skrämma upp dom.

Det viktigaste med att skriva läskiga berättelser: The twist. Vilken oväntad händelse kommer du använda för att skrämma dina läsare? I min berättelse som jag skrev i det här kapitlet så är twisten när hennes man ringer och säger att han inte är hemma. Förvåna dina läsare med något och få dom att tveka på allt du säger till dom.

Lycka till och ha en läskig sommar!