Kärlek för en idiot (Swedish)

Kapitel 4

Nicholas Syn.

"Hej, jag heter Nicholas, men kalla mig gärna Nick. Jag gillar att spela fotboll och andra sporter. Jag är ny här i området och känner inte så många, så ni kan gärna introducera er sedan."

Jag gick till den lediga platsen fröken visade mig till. Det känns som jag introducerat mig ganska många gånger nu under de senaste dagarna. 

Bredvid mig på bänken satt en kinesisk kille som lutade huvudet mog väggen. Han hade tjockt, svart hår som gick över ögonen och små asiat-ögon som tittade på mig. Läskig liten typ måste jag säga, han var helt uttryckslös. Värsta pokerfacet asså, kommer aldrig spela poker med den snubben. 

"Hej, vad heter du?" sa jag medan jag satte mig och tog av mig jackan. 

"Alexander" sa han och nickade lätt med huvudet så att håret föll över ögonen totalt. Han drog bort håret igen och tittade än en gång på mig i tystnad. Jag skulle precis börja starta en konversation när jag märkte två tjejer bakom oss som stirrade på mig. Jag tittade på dem och de båda började le nervöst. De kände sig träffade av min charm, ha ha ha.... 

"Hejsan där, vad heter ni?" sa jag vänligt. De båda fick ett stort nervöst leende i hela ansiktet och höll på att prata i munnen på varann.

"...Ja...Jag är Sofia" sa den blonda tjejen.

"Och jag är Victoria!!" sa brunett-tjejen. "Välkommen till våran klass, jag hoppas du kommer trivas bra här!" De båda drog sig närmare mig från sina bänkar medan Alexander återgick tyst till arbetet. 

"Eftersom skolan är så stor kan det vara svårt att hitta. Vill du få en rundtur sen på lunchrasten? Vi kan ta dig runt ett varv." Sa Sofia och tittade på mig med ett flörtigt leende. Jag log tillbaka men lutade mig tillbaka i stolen från deras bänk. 

"Det skulle vara väldigt kul, men jag skulle få en tur av Alexander här," sa jag och Alexander stirrade omedelbart konstigt på mig men sa inget. "Men vi kan prata sen på lunchen, jag skulle gärna vilja lära känna er båda mer." Jag gav dem en blink med ena ögat och återgick sen till vad läraren stod och snackade om, för jag började känna stränga blickar från henne. 

"Varför gjorde du så?" hörde jag Alexander viska tyst bredvid mig. Jag gav ifrån mig ett litet flin och ryckte på axlarna.

"Kände att jag inte orkade vara tjejtjusare nu på morgonen bara. Du visar mig runt, eller hur?" Han stönade tröttsamt men nickade sedan långsamt. Jag tittade upp på läraren och märkte att jag inte hade fångat upp någonting av lektionen på pappret eller i huvudet. Alexander suckade bredvid mig när han märkte det och sköt sin bok så den låg framför mig. Vafan, han har ju typ antecknat hela lektionen!  Hur fasen har han hunnit med det?

"... Så nu är lektionen slut! Glöm inte vad jag har sagt, det blir ett prov på det nästa vecka!" sa läraren och hela klassen grymtade högljutt. Inklusive jag. Exklusive Alexander. Jäkla kineser, värsta datasnillen hela högen. 

"Ta du boken, du behöver nog den mer än jag," sa Alexander och packade ihop sina saker. Jag tog boken och stoppade ner den i väskan medan jag ställde mig upp. Jag kände verkligen hur många iakttog mig bakom ryggen. Jag måste vara interessant märker jag.  Vi gick ut ur klassrummet och stängde dörren från allt tjatter där inne. 

Alexander visade mig runt i hela skolan som var betydligt mycket större än vad jag trodde. De hade ett personligt jym, bibliotek, spa, fotbollsplan, simhall m.m, men det mest underbara var vad jag såg framför mig nu. Det var musiksektionen. Det var hur många rum som helst med piano, gitarr, trummor, bas och mic i varje och ett förråd i mitten med alla övriga instrument. Jag gick långsamt in i allrummet på mitten och tittade mig omkring. Fan, det här va rena drömmen! Jag öppnade dörren till alla musikinstrument och fick seriöst värsta chocken. Det var ju inte alls bara "övriga" instrument, det var ju för fasen typ tio upplagor av varje instrument som finns i världshistorien! Det var verkligen inte lite...