Vart är han?

41 2 1
                                    

Marcus kolla på mig. Jag satte mig i sängen och vi började prata.

Han var så envis. Det gick inte att få tag i han. Jag gick där i från med tunga fotsteg.
Men idé var kass!.

2 veckor

***

Sommarlovet är nu slut. Fuck. Skolan börjar i dag. Jag har ångest.

Jag vakna och klockan var 10:00. Jag kastade bak huvudet på kudden igen och vägrade gå upp. UPP NU! SKOLAN BÖRJAR SNART! Hörde jag en röst skrika. Det var mamma. Jag satte mig upp och kolla snap. Jag skickade mina dagar. Jag såg att det var en grå "triangel" efter att jag skickat. Martinus har blockat mig.

Jag reste mig upp och kollade mig i spegeln. Usch va ful jag är. Jag borstade mitt hår och gick till garderoben. Jag tog min gråa tröja och mina svarta shorts.

Skolan

----

Klockan var nu 11:50 jag börjar om 10 minuter. Jag närmade mig dörren till skolans ingång. Jag var rädd. Hatar första dagen i skolan. Jag satte min hand på det varma handtaget och skulle precis öppna. Jävla hora, hörde jag någon säga några meter ifrån mig. Jag kolla bak utan att släppa taget. Där stod en lång kille helt svartklädd och hade en stirrande blick rakt på mig. Vem är han?.

Jag ryckte i handtaget och gick in fort. Jag kände hur pulsen ökade medan jag gick i den långa korridoren förbi alla 9onde klasser själv var jag bara 8onde klassare.

Jag puste ut lugnt och satte mig vid fönstret. Klockan var nu 11:55. Vart är alla?. Kände mig ensam och liten.

Jag satt och scrollade igenom Instagram bär jag hörde alla olika röster. Där var dom. Hela min klass. Men det saknades nått. Martinus!. Han var inte där.

Jag tog fort upp min mobil och försökte ringa. 8 samtal men inget svar. Linnea?, hörde jag min lärare säga. Fan.

Hoppas den var bra:) ska försöka vara mer aktiv på denna novellen nu:)

Förresten jag har bytt bild och namn till novellen:D Hahahaha

Den kommer ha samma handling bara att jag tycker detta namnet passar bättre :)

Du är inte dig själv..Donde viven las historias. Descúbrelo ahora