Du är inte dig själv..

39

Jag viftade hastigt med händerna för att få kontakt med dom springande människorna. Men ingen la märke till mig...

•LINNEAS POV•
Jag vaknade och klockan var 10:45. Jag kände mig konstig och svimfärdig.

Jag möttes av ett skimmer i ögonvrån. Jag kollade ut och såg att det snöa. Jag gick till fönstret och satt där och bara såg hur den tomma kalla snön fall ner på marken. Jag fick ett meddelande av *Okänd* jag kollade skumt på meddelandet
"Hej jag vet att du läser så öppna"
Jag gav meddelandet en extra konstig blick och la sedan bort telefonen.

Tillslut började det pinga om och om och om igen. Jag kunde inte hålla mig borta. Jag gick fram och kollade. Det var bar massa punkter!?.
Jag blev arg och gick in på sms och skrev.

-Vad vill du??!!!
—Oh hej suris:)
-Vad vill du!!
—Öppna din dörr
Jag gav dörren en blick och skrev sedan
-??
—Öppna bara!
-Vem e du?
—En kille
-Tyvärr mitt rum e kill fritt!!
Skrev jag och sedan blockerade kontakten!.

Klockan var nu 10:58 och jag tog på mig varma kläder! Och gick ut!. Jag stod vid dörren och tankarna snurra! Tills jag öppnade och möttes av den kalla vinter snön mot mina varma kinder! Jag gick längs vägen mot fotbollsplanen.
Jag stod nu vid fotbollsplanen chockad!
Martinus?
Han satt på planen och bara kolla ut! Jag sprang fram lite och sedan såg at han knappt rörde på sig! Mitt hjärta började dunka mer och mer.
MARTINUS..??
Skrek jag och han vände snabbt huvudet!.
Jag satte mig hastigt på knä framför han!
J- Varför sitter du här
T- Jag ramla..
J- när?
T- i-i går
J- I GÅR?
T- ...
J- var har du ont..??
T- Benet
Jag kollade på benet och tryckte lite och han bet igen men ansiktet och sa svagt "aj"
J- varför har du inte ringt??
T- mobilen e död..
Jag kände hur gråten var i halsen!.
Vi satt och kollade på varandra och tillslut möttes våra läppar. Hele jag blev varm och glad.
J- ...Jag har saknar dig...
T- Samma här!<3
Han ledde mot mig! Exakt de leendet som får mig att rysa av glädje❤️.

Daaammmnnn det va längesen jag uppdatera!