{Marcus}
Jag kämpade mig upp på fötter igen. När jag försiktigt lyfte min hand från halsen såg jag hur den röda vätskan sipprade mellan mina fingrar. Ett smärtsamt läte lämnade mig innan jag återigen tryckte handen mot det blödande partiet. Tankar om vem hon var och vad hon hade gjort rusade genom mitt huvud. Och skulle jag fortsätta till sjön? Jag kanske borde vända tillbaka.. men tänk om hon kommer igen? Jag drog upp min luva över mitt huvud och körde ännu en gång ner mina händer i fickan, men ångrade mig snart och la handen mot min svidande hals igen. Jag fortsatte gå längst vägen, mot sjön. Jag kunde inte vända om nu.
* * *
Jag kom fram till den stora sjön och såg hur mina kompisar var ute på bryggan. Dom var svåra att missa då deras förmåga att prata var som bortblåst och dom endast skrek till varandra.
"Eyyy, my man is hereee!!" ropade Filip när jag närmade mig bryggan.
Jag hade släppt min hand från halsen och dolt det blödande med min hoodie.
"Här!" sa Filip högt, räckandes mig en ölburk.
"Jag vill inte dricka idag" suckade jag och puttade bort hans hand.
"Jaja, som du vill! Skippa allt roliga här i livet då!"
Han vände sig om och sprang ut över bryggan igen. Jag hade tappat lusten att festa med dom nu, jag hade fått för mycket att tänka på. Istället gick jag ner till vattnet och satte mig på knä framför det. Jag kupade min hand och förde ner den i sjön, fångade upp lite av vattnet innan jag baddade min hals med det. Det sved till, och av smärta pressade jag ihop mina käkar mot varandra. Jag skakade av mig vattnet från min hand och kravlade mig istället upp på fötter igen. Jag blickade bort mot bryggan där dom skålade med sina ölflaskor och skrek med i musiken från en högtalare dom alltid hade med sig.
Bäst att jag går hem ändå, jag gör ingen nytta och måste verkligen kolla upp min hals..

VOCÊ ESTÁ LENDO
Unnatural ~ M&M
FanficOmslag: @tovagunnarsen --- Jag kan höra ditt hjärta slå, hur ditt blod rusar genom din kropp, hur dina andetag puffas ut mellan dina perfekta läppar. Alla tecken på att du är en levande människa, något som stör mig fruktansvärt mycket. Jag har nämli...