Kapitel 6 -Hon förstör-

116 9 1
                                    

Celine
Efter den tråkiga, festen igår gick jag hem rätt tidigt. Efter Aa vad.... Ethan sa? Jag som trodde precis att han började gilla mig? Han liksom rodnade när jag sa att jag gillade Filip och han kollade ner och visade mig att.... jag vet inte. Jag känner bara att jag vill byta skola och allt! Jag vaknar rätt tidigt för min smak 07:30, jag försöker ta mig ur sängen och in till badrummet för att fixa mig! Idag är det lördag och inget kommer att hända.

När jag fixat mitt ansikte med lite naturligt smink tar jag på mig ett par mörkblåa märkes shorts och en långärmad vit tröja med spets!
Jag tar fram min mobil som ligger i skrivbordet på mitt rosa, vita rum! Jag öppnar mobilen och ser att jag inte fått ett enda sms. Jag smsar Andrea
Celine:
Hej, vill du hitta på något idag?
Jag hoppades att hon skulle svarat men när jag öppnat sms igen för att se står det att hon sett smset? För 20 minuter sen? Jag testar att ringa henne och då svarar hon inte. Hon är säkert med Karin...

Jag går ner till hallen och tar på mig en skinn jacka som är vit och mina adidads skor, och går ut. Jag ville iallafall göra något idag så jag bestämde mig att ta en promenad. Solen var så stark så jag tog fram mina solglasögon och gick bland husen och på trottoaren. Jag var så inne på telefonen så jag inte såg vägen riktigt. Boom så krokade jag med någon kille..... "Se dig för brunetten" sa en röst jag kände igen, Ethan jag rodnar och säger "Förlåt, inne på telefonen" och backat bak några steg. Jag kollade upp på hans fina, underbara ansikte, Hans ögon var så himla fantastiska jag skulle kunna kolla på dem länge nog, men han avbröt mig, "Vad gör du ute så här tidigt?" Sa han och kollade på klockan. "Jag.....det behöver du inte bry dig om" sa jag orden flög ut när jag kom tänkandes på vad han tidigare sagt, varför ska jag vara snäll mot han då?

"Lugna ner dig brunetten, jag vill ändå säga en sak till dig" sa Ethan med den underbara leendet. Undra vad? Jo att jag suger och han hatar mig alla hatar mig?? "Jag är så......." och då kom Andrea och Karin och avbröt honom. "Du Ethan? Varför pratar du med henne?" Sa Andrea med ett elakt flin. Vad sa hon precis är vi inte typ vänner?? Och då lutar Andrea sig fram till Ethan och kysser honom. Jag kan inte tro mina ögon framför mig? Har Ethan en tjej?

Jag klarade inte av att se dem så där, mitt hjärta brast! "Jag... ska nog gå nu" sa jag och en tår rann, jag gick med snabba steg hem igen.

Ethan
när Andrea kysste mig, såg jag på Celine när hon bara gick iväg men innan det såg jag att en tår föll ner för hennes röda kinder? Varför, men just nu är jag så arg!!
"Vad håller du på med??" Skrek jag på Andrea
"Du ska inte tro att du bara kan bli ihop med en idiot som henne" Sa Karin
"Hon är ingen idiot, hon är den mest underbaraste tjejen, och ni två förstörde allt försvinn" sa jag ilsket! Jag skyndade mig efter henne men såg inte ett skymt av henne, så jag gick tillbaka till Andrea och Karin och tvingade dem ge mig Celines nummer!

"Vad är Celines nummer" sa jag snabbt och kollade ner "Ehh, du stick. Du kan bara bli ihop med snygga inte henne, ta mig?" Sa Andrea och försökte kyssa mig igen, men denna gången knuffade jag bort henne! "Ge mig hennes nummer eller så...." sa jag hackades, jag kom inte på något jag kunde hota henne med! "Aldrig, kom Karin vi sticker" sa Andrea och gick iväg. Om jag bara kunde skulle jag dödat henne seriöst, hur ska jag nu fixa allt mellan mig och Celine, allt skulle bli bra om inte Andrea och Karin kom!!

Hur ska jag någonsin fixa hennes nummer? Eller prata med henne? Jag orkar inte vänta till på måndag när skolan börjar. Jag tar fram min mobil och ringer Tom, och följer trottoaren hem.
------------------------------------------------------------------------
Hoppas ni gilla denna kapitlen
Jag är super tacksam för alla som läser. // Wendy

Förälskad och förglömdМесто, где живут истории. Откройте их для себя