Kap 17

4K 154 51
                                    

Kap 16

Lukes pov:

''Bro, you're kidding!'' Brast Markus ut och kastade spelkontrollen hårt i marken med en smäll. Efter att jag har vunnit tio gånger i rad mot han i FIFA.

Jag gav han ett retsamt flin ''Även om du skulle öva i 100 år skulle du aldrig kunna slå mig i FIFA'' sa jag självsäkert.

''4000kr till den som vinner nästa!'' sa han helt plötsligt och plockade upp spelkontrollen igen och inspekterade om den var sönder. ''Visst, har inget emot lite extra pengar'' sa jag eftersom jag visste att jag skulle vinna lätt över han. Vi gjorde ett handslag för att förklara vadet.

Precis när vi startade spelet började min mobil. Jag slängde en snabb blick på displayen för att se vem det var som ringde 'My everything❤️' stod det....förtydligat till Sopie. Jag sken upp i ett fånigt brett leende. Utan att tvivla pausade jag spelet och släppte spelkontrollen för att svara.

''VA FAN LUKE??'' röt Markus.

''Ta det lugnt, jag måste bara svara min ängel'' sa jag och lät otroligt nördig. Markus himlade bara på ögonen.

''Whatever man....''

Jag gick ut från vardagsrummet till köket och satte mig på en av de svarta barstolarna vid 'ön'. Leendes tryckte jag på svara.

''Hej min vackraste'' sa jag glatt i telefonen.

''Hej'' viskade Sopie dystert, jag hörde hur hon tog ett raspigt andetag.

Jag förstod genast att någon hade hänt...men vad?

''Älskling vad är det?'' fråga jag ängsligt.

***lång tystnad****

Jag hörde hur hon tog ett djupt andetag.

''Det är så, så fel, varför var jag tvungen'' grät hon ut.

Jag fick genast panik, vad menar hon vad har hänt?

''Sopie, vad menar du?''

Hon harklar sig innan hon svarar.

''I förrgår blev jag bjuden till en fest och....och jag tackade jag eftersom jag kunde inte bara stå ut med tanken att sitta hemma själv ännu en kväll''

Det bildades en lång tystnad...och jag hade en aning om vad detta skulle leda till....trots hoppades jag att jag hade helt fel.

Men jag sa inget....utan väntade på att hon skulle fortsätta.

Men det visade sig att mina aningar var rätt när hon till slut sa följande:

''Sedan på festen så kom en kille fram till mig och gav mig något att dricka-jag tänkte att en kunde väll va okej, så jag svepte i drickan. Jag frågade han om han ville dansa---bara dansa, sånt man gör på fester typ.....han tackade ja, och drog ut mig till 'dansgolvet''' hon suckade djupt innan hon fortsatte.

''Plötsligt böjde han sig fram och kysste mig.....och Luke jag svär jag ville inge egentligen...Men utan att tänka kysste jag han tillbaka oc-''

Hela värden stannade.

''Sopie, jag vill inte höra mer, hejdå.'' sa jag kallt innan jag tryckte bort samtalet..

Jag ville knappt tro det Sopie hade svikit mig....rejält. Något jag aldrig-och så menar jag aldrig trodde skulle hända.

FAN vad jag ville banka skiten ur killen som kysste Sopie.

Trots att jag bara ville hålla min arga sida uppe. Så lät jag en tår rinna sakta ner för min kind.

Sopies pov:

''Sopie, jag vill inte höra mer, hej då.'' Sa Luke kallt och känslolöst.

Och ännu en gång brast mitt hjärta och det gjorde så ont, så ont.

Varför, varför måste allt vara så jävla dåligt, varför kunde jag inte bara fått vara lycklig??

*************************************

Heej❤️

Förlåt för dålig uppdatering, och sedan när jag väl uppdaterar så kommer jag med ett skit dåligt kapitel...förlåt.

JAG SKULLE VERKLIGEN UPPSKATA OM NI KUNDE GE MIG NÅGRA TIPS PÅ VAD JAG SKA SKRIVA, FÖR HELT ÄRLIGT SÅ HAR JAG SJÄLV INGEN ANING😔😫

Aja ILYSM

OCH HA EN TREVLIG VECKA!!

Just a kiss?Where stories live. Discover now