Just a kiss?

Kap 2

Kap 2

Lukes pov~

Jag suckade djupt, hur länge hade hon varit inne där nu? jag drog av mig min blöta obekväma T-shirt och slängde den frustrerat på golvet. hmm, jag gick runt i rummet, Jag fastnade framför en stor vit byrå med massa foton på. jag drogs till ett foto. där Sopie höll om en kille, dom såg väldigt lyckliga ut, killen va kanske i min ålder. på något sätt hatade jag den killen direkt. Har Sopie en pojkvän?

Jag hörde hur dörren öppnades och ut kom Sopie, med ett ryck vände jag mig om, nästan som jag gjorde något olagligt. Häpet kollade hon på mig, eller snarare min vältränade kropp som jag van med att skryta om. ''gillar du vad du ser?'' säger jag lite retsamt. ''Nja, vene, du borde träna lite mer, om du vill impa'' säger hon med ett flin.

hahah what? träna mer?? Vad vill hon.
''Jag vet att du redan är impad'' säger jag och ler lite utmanande mot henne.''hahah, in your dreams'' plötsligt försvinner hennes busiga leende. ''fort göm dig!'' viskar hon fram. ''och varför skulle jag lyssna på dig?'' Säger jag oförstående, varför i hela världen skulle jag gömma mig?
''Ba gör det'' säger hon bestämt. jag ser mig runt i rummet. ''vart?'' panikslaget drar hon med mig till en. Dörr, hon öppnar det och knuffar in mig i ett kolsvart rum. sen hör jag röster.
''Åh hej mamma'' hör jag Sopie säga.''gumman, kan du inte sova?'' säger en kvinno röst. ''inte direkt'' sen hör jag hur någon ryter till. ''vad är det här, om jag får undra?''
''Eh..jag vet inte'' säger Sopie nervöst.
''Utegångsförbud i tre veckor, börjar nu!'' sen smälls en dörr igen...

Vad fan hände??

Jag räknar till tio innan jag bestämmer mig för att öppna dörren. men den går inte upp, jag sliter och drar i dörren. men det går verkligen inte upp. ''Sopie'' vrålar jag, inget svar. efter ett tag av ropande, bedjande och till och med försöka sparka upp dörren, sätter jag mig på golvet. Den där Sopie ska få se på annat när jag kommer ut härifrån, tänker jag argt. ''se det som ditt straff'' hör jag Sopies röst utanför med en aning road ton. ''Jag kommer fan döda dig när jag kommer ut'' väser jag till baka. ''du gav mig i princip 3 veckors utegångsförbud för att du inte kunde behålla din jävla tröja på'' säger hon irriterat den här gången. ''okej, sorry, ba släpp ut mig så börjar vi om'' försöker jag. ''lova att inte slå mig så fort du kommer ut då?'' Hahahahah, även fast hon låste in mig i ett mörkt rum för att ''straffa'' mig, även fast det gick mig på nerverna, skulle jag aldrig och då menar jag aldrig kunna slå en sån försvars lös och vacker tjej som Sopie och då menar jag aldrig. Det var något speciellt med henne och jag kunde inte släppa den där kyssen. jag vill ha så mycket mer av henne, och det är det jag kommer få. tänkte jag bestämt, jag ska inte låta henne gå fören jag har fått det. jag ska göra allt för att få henne i sängen...
''Hallå'' ropar Sopie lågt och väcker mig ur mina tankat. ''jag lovar'' och med dom orden hörs ett klick och dörren öppnas...

~hahah lite kort kapitel men vad säger ni?
Tycker ni att det är bra så här långt?
Kommentera gärna och lämna idéer ellr nått (om ni vill) skulle betyda guld!!

Puss puss// Vanessa ~