the dark angel

sanningen

Jag vaknade upp av att min pappa ropade att frukosten var klar. Jag vände mig om och kollade på bilden som ligger på mitt sängboard. Det är en bild på min mamma som dog för ett år sen. Jag bor här i huset med min pappa nu. Jag drog på mig ett par jeans och en vit t-shirt. Jag tog sen några drag med hårborsten igenom mitt blonda hår och sedan några drag med mascaran. Jag tog sen en svart keps och ett silverkedja jag fått av min mamma som har en vackert blå sten som berlock. Jag har alltid på mig halsbandet för jag fick det precis innan dagen då min mamma försvann.

Jag tog och käkade tallriken med frukosten. Jag kan fortfarande inte släppa det. Vadå the dark angel?. Jag tackade och gick sedan till skolan. Jag kollade av någon anledning på mitt vänstra nyckelben och såg märket klart och tydligt. Man såg fladdermössens tydliga silhuett och den matta svarta färgen. Jag hade glömt att täcka dom och nu kommer dom synas. Jag kollade i väskan och hittade lite kräm som kan täcka men det kommer synas. För första gång i mitt liv kan folk se dom. Jag drog snabbt på krämen och gick sedan till skolan.

Jag öppnade dörren som ledde mig till helvetet. Jag gick igenom korridoren där man får blickar och folk som snackar. Jag hörd någon ropa mitt namn. Jag såg Daniel och gick till honom. Han sa:

Vilken lektion har du nu?

Matte, själv? frågade jag.

Teknik, men vi ses på musiken. sa han och började gå till sin lektion.

Jag möte Eleanor i korridoren och vi gick till matten. Lektionerna gick bra för att vara lektion. Det blev lunch och jag var klar först. Så jag tog ett bord och började käka. Daniel och Eleanor slutade sina lektioner och satte sig ner vid bordet. När vi hade käkat gick vi till vår plats på lunchen. Vi gick över fotbollsplanen och satte oss på läktaren. Fotbollsplanen används inte mycket längre under skoltid. Innan spelades det fotboll varje rast. Många tjejer satt här då och kollade. Fast jag, Eleanor och Daniel cyklade till staden istället och satte oss och käkade lunch där men nu så sitter vi här istället.

Skoldagen gick emot sitt slut. Jag stack hem och drog med mig väskan jag redan har packat. Jag tog min longboard och åkte till lokalen där min danslektion ska hållas. Jag byte om och började sedan öva med gruppen. Vi ska vara med i en dans tävling snart och dom som vinner tävlingen här i stan får presentera byn 12 i finalen som hålls i staden. Det kommer även vara solo tävling som jag ska försöka vinna.

Efter en timma stack jag sedan hem. Min pappa hade lagt en inköpslista på köksbordet så det är bara att gå till stan. Jag kan ta cykeln men jag känner för att gå. Jag började gå fast när jag började närma mig mitten av vägen så stannade jag upp. Tänk om han kommer igen. Jag fortsatte gå. Det är inte natt som föra gången. Jag gick en lång stund. Allt verkade vara lugnt tills jag kände hur märket sved till. Jag bara sprang fast denna gång med sån fart att ingen kan ta mig. Jag kom till stan och stannade upp. Jag handlade grejerna och var sen tvungen att gå hem. Samma väg och samma rädsla. Jag gick och gick. Det kändes som vägen aldrig ville ta slut. Jag hörde något. Jag bara sprang. Jag hörde hur nån sprang efter.

Jag kände två armar ta tag om mig och jag skrek. Han tog mig över ryggen och sprang. Jag bankade på hans rygg och hoppades på att han skulle släppa mig. Han tog ner mig försiktigt på marken. Vi var mitt i skogen. Jag såg direkt att det var inte samma kille som förra gången.

Han tog tag om min handled och tog mig längre in i skogen. Ett berg började synas. På toppen av berget såg man ett slott som såg ut att ha ståt här i flera år. Det var byggt i sten och man kunde inte sluta stirra på det. Så vackert. Han hade fortfarande inte släppt min handled och vi började gå emot slottet. Vi gick igenom porten och kom in i en vacker sal med högt tak.

Framför oss fanns det två trappor som mötes på mitten. Emellan trapporna fanns det två vackra kungastolar. Det hängde en stor ljuskrona i silver över oss och det fanns stora fönster längs en av väggarna. Det fanns en korridor på andra sidan. Han drog med mig igenom korridoren. Där hängde även en silverljuskrona och tavlor längs väggarna på olika personer. I slutet av korridoren fanns ett till avlångt rum med ett avlångt bord i mitten med flera stolar brevide. Det fanns en kamin längs väggen mitt emot. Ovanför den hängde en tavla på en kvinna och en man som höll i ett barn.

Han släppte min handled. Han sa:

Det är dina föräldrar.

Jag kollade på honom. Vad sa han precis? Att det var mina föräldrar. Han sa sen:

Det blev krig för många år sen, din pappa var kung, din mamma blev drottning när dom gifte sig, vilket dom egentligen inte fick enligt lagen och när dom fick dig så gick det över styr, du hamnade i fara och det blev krig om vilka som ska styra vår värld, din mamma lämnade dig hos en annan familj, ingen visste vilken, din mamma och pappa blev dödade dagen efter, den dagen bildades en profetia om dig, det finns en profetia om alla personer, det ända som skiljer din ifrån dom andras är att den står inte ner skriven, den finns profetior som är i glaskulor och kan bara öppnas av personen själv, den berättar ens liv, sanningen bakom allt, men man kan aldrig se framtiden, det finns få som vill ha dig här, men det finns många som tror på detta och vill ha dig tillbaka.

Hur vet ni att det är jag som är dottern? frågade jag.

Fladdermössen, det finns bara två till som har dom vilket var din mamma och din pappa. sa han.

En dörr öppnades. En sekund senare stod killen som jag hade möt kvällen innan. Han sträckte fram sin hand och sa:

Jag heter Austin och det är trevligt att ha dig tillbaka Skyler.

Jag skakade hans hand. Austin sa sen:

Så du hittade henne.

Det var inte lätt, jag har glömt att presentera mig, jag heter William. sa han och vi skakade hand.

William:

Hon vet inte hur hennes liv egentligen skulle varit. Det kommer inte bli lätt att få saker till det rätta men en sak är säkert. Det är hon som är den utvalde. Austin hade rätt när han sa att hon var lika vacker som historien berättar om henne. Hennes ögon var dom vackraste ögonen jag sätt och jag vet inte varför men hon är något mer än bara flickan i historierna för mig.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad tror ni? Hur kommer allt gå? Vad mer kommer hända? lägg en röst eller kommentar och nästa del komemr snart. :) Skulle gärna villa ha lite kritik så jag kan förbättra mitt skrivande. Så att berättelsen blir så bra som möjligt.