the dark angel

landsvägen

Jag gick längs landsvägen som leder en ifrån staden till byn. Jag bor i staden 12. Alla byar har sina egna historier eller händelser. Våran by är annorlunda. Allt kan hända här. Staden är som samlingspunkten. Det finns en landsväg i alla byar som går ifrån centrumet av byn till den stora staden. Nu på sista tiden har inget varit som vanligt. Inte i någon by. Speciellt inte i vår. Personer försvinner eller dör. Konstiga djur har sätts i skogen. Något har ändrats. Det är något som vi inte vet om.

Jag själv är inte direkt helt normal. Jag har en historia som skiljer sig ifrån dom andra. När jag föddes hade jag och har tre fladdermöss på nyckelbenen på vänster sida. I början var det tre svarta prickar som utvecklades till fladdermöss. När jag var liten täckte min mamma alltid dom med någon kräm för att inte någon skulle ställa frågor och så har det var hela tiden nu.

Jag vet inte om det betyder något men det kan inte bara vara en slump. Det finns historier om att varje människa har fått ett märke som berättar om doms öde. Om man kan tydda dom. Varje människa har det inte. Utan dom utvalda. Varje utvald kommer än dag förstå sitt öde men det kan ta flera år. När man fyller arton ska ett tecken vissas. Fast man måste vara på sin vakt. Det visar sig i olika former och tid.

Jag har kommit halvvägs hem nu. Det ända som finns är vägen som går rakt framåt. Runt om en är det en mörk skog. Det finns några som vågat ta sig ditt men aldrig kommit tillbaka. Många säger dom dog av svält eller törst. Fast jag tror det finns en värld som vi inte vet om i den skogen. Jag hörde en gren knäckas. Jag stannade och kollade runt om mig. Inget mer hördes eller hända. Jag började gå igen. Jag var på min vakt och lyssnade spänt på alla ljud. Det sved till på vänstra nyckelbenet. Jag skrek till och drog min hand över det. Jag kollade på märkena. Dom syntes tydligt som om krämen inte hade gjort någon verkan. Jag hörde fotsteg bakom mig. Mitt hjärta bankade hårt och jag sprang för livet.

Jag kände en kropp knuffa med all sin vikt ner mig till marken. Jag vände på mig snabbt. Framför mig stod en lång kille med blont hår och ett par vackra ögon. Jag blev som förstenad och tiden stannade upp. Allt gick som i slowmotion. Han kollade på mitt märke och viskade ”the dark angel”. Han kollade sedan in i mina ögon och försvann sedan upp i rök. Jag låg kvar på marken och hörde hela tiden hur han sa ”the dark angel”. Jag reste mig snabbt upp på några sekunder och sprang. Jag kände fortfarande hur hjärtat slog hårt och hur rädslan bara blev större och större över vad som precis hänt. Jag sprang igen byn och slet upp dörren och slog igen dörren. Jag lutade mig emot den och hämtade andningen.

Min pappa kom in i hallen. Han sa:

Vad har hänt?

Jag skulle precis gå förbi han när han tog tag om min arm och sa:

svara mig.

Jag slet mig loss och sprang upp på vinden som jag och min pappa gjort om till mitt rum. Jag fall ihop i sängen och försökte glömma allt vilket bara inte gick. The dark angel. Vad menas med det?

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag hoppas ni blir sugna på att läsa vidare på denna historia. Nästa del kommer så snabbt jag har skrivit klart den.