Min far

Chapter 1

Alexia rörde om i blodvällingen och suckade.
- Först sa du arton, sedan tjugo, tjugotre och nu tjugofem... När ska jag få träffa människor och komma ut och se världen? Sa hon irriterat.
- När du har lärt dig kontrollera ditt blodbehov. Jag har ingen lust att höra att någon attackerat på gatorna. Man får göra saker diskret. Som jag. Mina offer... Hmpf, gäster kommer hit, till vårt slott. Svarade Dracula.
- Äsch. Jag klarar mig. Hur vet du förresten att jag inte kan kontrollera mitt blodbehov? Frågade Alexia uppkäftigt.
- Så fort vi tar hit... gäster... Så kastar du dig över dem!
- Bjud hit någon ikväll så kan vi se...

Alexia fixade sitt hår så gott hon kunde, satte upp det i en fläta på sidan.
- Äsch, det får duga. Det är bara middag... Muttrade hon.
Hon hade satt på sig sin svarta klänning och strök med handen över Ravens ryggrad.
- Det här klarar jag Raven... Det gör jag. Visst gör jag det?
Raven jamade efter kattmat istället. Då suckade Alexia.

Pling plong. Alexia hade visst sommat i fåtöljen i sitt rum när hon vaknade av att ringklockan ekade. Raven hade slutat äta och låg i sängen, spann och slickade sig.
- Var glad att jag inte tar en tugga av dig Räven, sa Alexia hotfullt innan hon sprang till dörren.

Bakom dörren stod ett ungt par. Alexia brydde sig inte speciellt mycket hur dem såg ut. Men dem såg lyckliga ut.
- Är ni nygifta? Frågade Alexia och försökte se glad ut.
- Förlovade, svarade kvinnan nöjt och mannen steg in.
- Toppen, suckade Alexia tyst innan hon följde efter dem.