Som en super hjälte

146 9 3
                                    

Martinus perspektiv

Ett ekko hördes i huvudet när jag sakta började komma till liv efter en kort & dålig sömn.

"Martinus, det är träning snart"
Livas röst trängdes in i mina hörselgångar. Och jag öppnade ögonen i en lugn tackt.

Ovan mig stod en helt påklädd & fixad Liva.
Hennes blonda hår var uppsatt i en slarvig bulle. Och hon hade ändast fyllt i sina perfekt formade ögonbryn med en mörk skugga så det skulle passa med hennes hår. Hennes bruna djupa ögon kollade in i mina identiska. Och ett leende satt placerat på hennes ljusa läppar. Hon kisade lite då solen stack rakt in i hennes ögon. När hon sedan vände sig om & började knyta dem oknytna skorna (no shit).
Jag började även följa hennes rörelser & tog på mig dem kläderna jag alltid hade på mig. Kollandes på henne medans hon kollade ner i den stora mobilen som lös upp hennes ansikte då det var lite mörkt i stugan av de ned dragna gadinerna.

Hoppandes ut ur stugan fullt påklädd med håret i en mittbena med ett leende på läpparna & händerna vid midjan som en superhjälte.

Seendes Liva smått leende mot mitt annorluna humör. Och hur hon sedan började springa mot planen där hennes lag redan samlats.

Seenes mitt lag springa runt planen fick mig att börja springa mot dem och ändast fortsätta med det dem gjorde.

Vill ni ha mer från träningen? Eller???

Rose lighterDove le storie prendono vita. Scoprilo ora