Hon var galen, det skulle vem som helst tycka. Men Elias gick ut i vattnet.
Jessica kollade på honom med stora ögon.
-Sluta nu, bad Elias. Jessica tittade bort. Tillslut gick Jessica till honom. Han kramade om henne. Hon vara alldeles kall och blöt. Hon huttrade till.
-Förlåt, men jag klarar inte mer, sa hon medan tårarna forsade ner för hennes röda kinder. Lite mascara hade smetat ut sig. Elias tog tag i hennes hand.
-Vad är det som har hänt?
-För ett år sedan...hände det en sak. Min pappa har länge vart sjuk. Men en dag när han skulle till jobbet drog sjukdomen till och han tappa kontrollen över bilen. Han hade bara några småskador och alla trodde att han skulle överleva, men han gjorde inte det, hjärtat slutade slå när vi skulle hem från sjukhuset.
Elias nickade. Hon kollade ner på sina händer. En tår for ner för hennes kind.
-Jag tycker synd om dig, sa han och tog tag i hennes händer.
Plötsligt fick Elias syn på någonting, tydliga skärsår.
-Har du gjort det här? sa han förtvivlat och drog upp hennes tröja lite grann så att handlederna syntes mer.
_______________________
Jess kollade bort, varför ska Elias jämt vara så medmänsklig och bry sig om folk. Kunde han inte låta saker vara precis som hennes gamla vänner. De sa aldrig ett ord om sådant. Allt handlar om sig själv enligt dom.
Skärsåren var nya, men hon hade inte gjort något sådant på kanske 4 månader. Men allt var skit just nu. Ingen av kompisarna svarar på sms även om man kan se att de har sett, hennes mamma arbetade övertid för att komma i takt och Elias var mest med sina andra vänner så hon var ensam och känslorna för hennes pappa började komma.
-Jag är ensam, ingen vill vara min vän, sa hon tillslut.
Elias kollade på hennes sen sa han:
-Okej men låt mig vara din vän, sa han och tog hennes hand. De reste sig och gick hem.
~
Det blev en kort del och det var länge sen jag uppdaterade men jag tänker säga att nu i sommarn ska det komma åtminstone 2 kapitel per vecka 🍓💕
Förresten tack för att ni läser😄
