Alla satt tysta runt matbordet.
Tillslut slängde jag ur mig
"Nej, det är inte jag! Jag ska inte döda någon demon! Jag vill bara åka hem."
"Vill du verkligen åka hem och glömma allt när det är ditt öde att besegra Arusha, alltså den högre demonen?"
Jag tänkte och tänkte.
"Jag kommer inte kunna ta mig härifrån fören jag har dödat Arush, eller hur?." Sa jag och höjde på ena ögonbrynet.
"Visst. Mitt liv är ändå tråkigt." Muttrade jag.
Men då visste jag inte vad jag hade gett mig in på.
"Bra val." Sa Kira, reste sig och började går mot dörren.
Hon vände sig hastigt om.
"Kommer du?"
Jag tog några stora skedar av gröten som jag tidigare inte hade tänkt äta och gick tuggande ut ur dörren med Kira.
"Vart ska vi?" Sa jag med fortfarande lite gröt i munnen.
"Hämta Jane. Vad skulle vi annars göra?"
Jag ryckte på axlarna och försökte komma ikapp Kira som var nästan lika snabb på ben som på vingar.
Efter en stunds promenad kom vi till ett område som liknar ett ställe vi har hemma.
Där alla "gangsters" hänger.
"Välkommen till gränden!"sa hon och lossades vara entusiastisk.
"Bor Jane här?" Frågade jag.
"Jepp."
Jag följde efter henne och vi gick mitt på vägen.
När vi gick förbi kollade först folk ogillande på Kira som inte verkade bry sig, men när de såg mig blev de mållösa.
De visste varför jag var där.
Kira gick fram till en grupp med unga killar sådär i sextonårsåldern som oss och jag han inte ens blinka innan minst tre av dem pekade åt deras höger och hade en blick som sa: Snälla skada mig inte, jag är svag.
Och mycket riktigt lite längre in i gränden stog en svartängel med långt mörkbrunt hår.
"Jane." Sa Kira med sin starka röst.
Vi var ca tre meter bakom henne. Hon vände sig om. Hon var så vacker. Hennes ögon var lika djupa som stilla havet och hennes mörkbruna hår var långt.
Hon granskade mig från topp till tå, lät hennes blick flyta över mig.
Hon började gå mot oss och gick förbi oss, en vind av hennes rökiga doft flög förbi. Hon stannade och vände sig om.
"Kommer ni eller?"
Och vi alla tre började gå ut ur gränden med säkra steg.
KAMU SEDANG MEMBACA
Gray (svenska)
Fantasi>>Ur hennes rygg växte nu ett par vita vingar. De var stora och majestätiska. Jag tappade nästa andan när hon kom fram till mig och tog tag om min midja. Hon var stark. Jag sprattlade och ville säga åt henne att släppa mig men plötsligt började hon...
